307 ett hundare enligt Uplandslagen normala indelningen i åtta åttingar, medan hamneindelningen här försvunnit liksom överallt, där åttingsindelningen slagit igenom och fortlevat. Det är föga troligt, att åttingsindelningen i Tierp införts senare än under den tid, då ledungsorganisationen ännu ägde full livskraft; namnet åttingar torde för ifrågavarande indelningsenheter kunna hänföras till det av Uplandslagen representerade skedet av ledungsväsendets utveckling, men själva enheterna torde i allmänhet hava uppkommit under ett tidigare skede, det i Västmannalagen bevarade i två fjärdingsdelade skeppslag indelade hundarets, vilket dock icke nödvändigtvis innebär, att varje hundare, där åttingsdelning förekommer måste genomgått även detta skede. Den konstaterade olikheten mellan indelningen i Tierp å ena sidan, i Vendel och Våla å den andra bildar i varje fall ett visst faktiskt underlag för en tolkning av den 1315 givna antydan om olikvärdighet mellan olika »hälfter» av Vendels hundare.^^*’ Med »den hälft af Vendels hundare, som räknas såsom sådan hundareshälft, skiftet» åsyftas Vendel och Våla i motsättning till det gamla hundarets Tierpsdel, som sannolikt redan utvecklat sig till ett helt hundare för sig. Detta innebär emellertid tillika att provincia Wendill i »hävdaskiftet» måste tagas i åtminstone lika omfattande betydelse som i 1314 års kyrkliga skattelängd; i själva verket rymmer beteckningen i den mening, vari den legat till grund för den 1315 omtalade halvdelningen, måhända ännu mer än i den ett år äldre källan. Man frågar sig, varför den åsyftade hälften ej i fråga om Vendels hundare angivits på samma sätt, som när det gällde Bro hundare; förklaringen kan tänkas ligga dels däri, att den »hälft» av Vendels hundare, varom fråga är, bestod av två skarpt skilda delar. Vendel och Våla, varför en beteckning med hänsyn till »kyrkans» belägenhet kunnat missförstås, särskilt om begreppet »Vendels hundare» redan användes i olika betydelser, dels möjligen även däri att ordet ecclesia, för J. A. Almquist (Den civila lokalförvaltningen, 1, s. 201) meddelar under hänvisning till 1535 års skattebok och Summarum 1543 åttingsnamnen Eskesta, Gryttjom, Ullfors, Kijtebo, Svanebo, Sjukarl, Fröbygge och Vacker. Enligt Almquist skall det varit Tierps socken, som var delad i åttingar. Sjukarby ligger emellertid i Tolfta socken, och att här verkligen föreligger en åttingsdelning av hundaret framgår otvetydigt av 1543 och 1544 års jordeböcker (Upl. Handh, 1543 n:o 1, 1544 n:o 2): Vdii Tierpe herede 'dre 2 Socknar ndmplige Tierp och Tolffta ssockner, hvilka skiffta dre, vdii 8 ottinger. Ovannämnda åttingar uppräknas därefter. Däremot kan ur den omständigheten, att tionden från Gästrikland och Tierp 1280 ansågs motsvara tionden från ett hundare och fyra skeppslag (se ovan s. 264) icke dragas någon slutsats rörande uppskattningen av det senare Tierps hundare, ty dels är det möjligt att med provincia Tierp i urkunden av 1280 betecknas hela det tredelade hundare, som 1314 kallas provincia vendil, dels låter det tänka sig, att, om namnet Tierp i den förra urkunden endast åsyftar Tierpsdelen av sistnämnda hundare. Gästrikland ansetts uppväga mer än ett halvt hundare. 23!) på folkspråket kallas två fjärdingar» skulle alltså i »hävda- som 239
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=