293 hundaressyn, ehuru intet antyder, att därmed skulle menas annat hundares syn, vilket heller icke av någon antagits. Ej utan skäl har man sökt förklaringen till den redan vid hundaressyn föreskrivna vadepenningen däri, »att lagens bestämmelser om ett tidigare rättegångsförfarande inför en lägre instans bortfallit» (Almquist, l.c.). Syneinstanser nedanför hundaressyn omtalas i andra svealagar (VmL II BB V § 1, SdL Add. 6) och av Dalalagen framgår, att redan det första hänskjutandet av tvist under syn kunnat ske genom vädjande, nämligen mot fastars ed (VmL I BB 6 pr, 8 pr). Liknande rättsregler kunna ha gällt även i Roden. Då enligt Södermannalagen, vars synestadganden ej endast genom tillvaron av annat hundares syn (jfr i fråga omaighanda syn Almquist, a.a., s. 35) göra ett ålderdomligt intryck, sak kan utan erläggande av vad (yxt oiiiC<)ia:'d6) dragas från den första synen under hundaressyn, kan måhända förmodas, att tremarkersvadet från annat hundares syn, där det i nämnda lag förkommer, i Uplandslagen och Västmannalagen överförts till hundaressyn, i Rodcn från annat skeppslags syn till skeppslagssyn. Vad Uplandslagens bestämmelser om syn i Roden beträffar, torde på grund av det nu sagda som sannolikast kunna antagas, att de högre instansernas områden innefatta de lägres och att således »scex skiplagh» verkligen här utgjort den med folkland jämförliga högsta rättsenheten. Mot bakgrund av det förut anförda torde det vara rimligt att söka denna rättsenhet av sex skeppslag i Tiundalands Rod. I 1314 och 1343 års kyrkliga längder räknas inomnämnda folkland följandesocknar till Roden: Vessland, Lösta, Hållnäs, Valö, Hökhuvud, Börstil och Harg. Längre fram motsvaras dessa enligt hittills gängse åsikt av Vestlanda, Huldana:s, Lösta, Skxdhundare (Valö), östhammars, Börstils och Frösåkers skeppslag eller tingslag. Dessa äro visserligen sju till antalet, men såsom förut visats ha Hållnäs och Lösta i verkligheten bildat ett enda skeppslag och östhammars skeppslag blott varit ett annat namn på Börstils skeppslag. De ovannämnda socknarna i Roden befinnas således endast utgöra fem skeppslag, och det sjätte återstår att söka. Möjligen kunde man vilja finna detta i Edbohärad, som 1341 räknas till Roden, och sannolikt redan före 1409 varit eget tingslag; det är måhända närmast av kyrkliga skäl som detta tingslag 1314 och 1343 i olikhet med Tiundalands övriga skeppslagssocknar upptages under ett hundare. Mindre troligt är väl däremot, att det sjätte skeppslaget varit den till Gästrikland hörande Roden; dels vet man icke om denna utgjort en särskild jurisdiktionskrets, dels torde Gästrikland knappast av gammalt varit inordnat bland Tiundalands hundaren. En omständighet finnes slutligen, som måhända kan tolkas som en antydan om att den högsta folkliga vadeinstansen ursprungligen utgjorts icke av sex utan av fem skeppslag. Vid vad under ett skeppslags syn är vadesumman tre marker, vid vad under två skeppslag sex marker, vid vad under sex skeppslag tio marker.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=