291 omständigheter tyda visserligen på att en liknande utveckling åtminstone delvis kommit till stånd även i Södermanland, men huruvida den även här lett till en användning av uttrycket Roden i lokalt avgränsad betydelse, torde förbliva ovisst. Om en längre hunnen utveckling i judiciell självständighet sannolikt ägt rum i de nordligare än i de sydligare delarna av den upländska Roden och detta förhållande varit föremål för reglering i samband med Uplandslagens tillkomst, ligger måhända häri lösningen av ett problem, som i Tingmålabalkens processuella specialstadgande för Roden möter forskningen. Roden ligger under landslag med ett undantag, nämligen i fråga om syn. Från ett tingslags syn vädjas under två tingslag, därifrån under sex, här uttryckligen kallade skeppslag, från dem slutligen under dom av konung eller hertig.Man har länge misstänkt att bakom bestämmelsen om de sex skeppslagen som högsta folkliga instans döljer sig en fast lokal enhet. Tanken har först framkastats av Bergfalk (Frey, 4, s. 398) som antager, att hela kusten från Stockholm till Norrtälje ännu i slutet av 13:e årh. hörde till Söhundari, och härtill fogar uttalandet: »Skulle man av U.L. I>B. 13: våga sluta, att hela Roden ofvan Stockholm ännu den tiden endast bestått af 6 skeppslag, vore detta med det nyss nämnda lätt förenligt.» Något försök att närmare påvisa detta göres dock icke. —Tunberg (Till Svearikets äldsta historia, s. 164, n. 1) yttrar: »Då i anförda kapitel ’sex skeppslag’ angifvas såsom i visst fall högsta landskapliga myndighet, torde härmed åsyftas en bestående rättslig förbindelse. Flvilken denna senare in conereto varit, skall jag dock ej här uttala mig om.» Båda de anförda författarna utgå från den förutsättningen, att den av flera skeppslag bildade högre enhet, inom vilken instansordningen ursprungligen gällde, varit identisk med den högsta folkliga instansen i denna. J. E. Almquist (Det processuella förfarandet vid ägotvist, s. 42) har emellertid uttalat den meningen, att UL FB XIII i likhet med SdL Add. 6 innehåller exempel pä institutet vad under samordnade nämnder. Som bevis härpå anföres stadgandet om vad under »tu [linglagh». Åsyftas härmed, att detta institut är att uppfatta som en parallell till det som i Södermannalagen kallas vad »til andra hundxris syn» och följaktligen som vad under annat skeppslag, bör tydligen vad »undir sxx skiplagh» uppfattas som UL I>B XIII: Rojnn liggtcr .j. lanzlaghum. aldxr f)iCn oween stokholm ccr. uteen f)assutn malum, um u-'j^lminga^r hwar man fiorff wa:l)ix til syn. ok sannind. til Iniggite marka; wcelming. f>a skal undir ett Innglagh watpia:. Nu will xi pxn delir lita; at fnnglax syn. pa a han svald sveepia sinum sax rnarkum undir tu pinglagh. Nu sa;mbar a;i ren pem a. ha sva:pi undir sax skiplagh sinum tiu rnarkum. pön sa;x skiplagh aghu pa!t syna ok sea hsvat sannast ar. um pat mal. ai ma par höghri svapning a koma. pat ar gilt, pe sax skiplagh sca ok syna. hsvar sik svill umpassa svapning undir kunung allr hartugha domföra. pat ma han map svapning giöra. 205
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=