290 brevet som liktydigt med hela den upländska Roden, förutsattes tydligen tillvaron av en sydligare Rod utanför Upland, men i själva verket finnes intet verkligt bevis för den ofta framställda åsikten, att en områdesbeteckning Roden förekommit utanför Upland och det därmed under medeltiden sammanhörande Gästrikland.-®^ Att ur den östgötska rättstermen iarls bryti i ropzs bo lösgöra ett »Roden» som geografisk beteckning för Östergötlands kustbygd är icke berättigat; roper, ’rodd’ torde här stå som representativt uttryck för ledungsorganisationen såsom rättsgrunden för jarlens besittning av vissa gods. På liknande sätt beteckna gårdsnamnet Upsala och det symboliserande »staf och stol» i de på samma ställe i Östgötalagen förekommande uttrycken kunungxs bryti i upsala bo och biskups bryti i stafs bo ok stols konungadömet och biskopsämbetet som förmögenhetsrättsliga subjekt, utan att det kan vara tal om att härur abstrahera geografiska områdesnamn; i viss mån analoga uttryck äro även »krona», »konungs bord», »biskopsbord» och »prästbord». Oriktigt är även att åberopa termen »rodarätt» i Södermannalagen som bevis för tillvaron av en södermanländsk Rod i samma geografiska mening som den upländska; icke ens i Uplandslagen behöver ropce rajtta^r — utom på ett enda ställe, där ordet användes med avseende å Rodens särskilda instansordning i fråga om syn —betyda annat än ’ledungsrätt’, d.v.s. vara mer än en sammanfattande beteckning för vissa till ledungsväsendet knutna rättsförhållanden, och den specialiserade förbindelse, vari termen dessutom förekommer i Södermannalagen, det endast från denna lag kända men måhända en gång mera allmänt använda uttrycket i fullum ropa rtst, ansluter sig till denna betydelse hos »rodarätt» såsom den juridiska benämningen på det i självständig jurisdiktion manifesterade sjökrigsrättsliga tillståndet å det utom kustens bevakningslinje hunna ledungsskeppet. Lika litet bevisar termen »skeppslag» i Södermannalagen i och för sig tillvaron av en södermanländsk Rod; samma term förekommer ju även i Västmannalagen och Helsingelagen, inom vilkas områden en geografisk beteckning Roden icke är känd. Icke ens på uttrycket Ropin ald^cr p^en otalen stokholm cer kan ett antagande om en Rod i denna bemärkelse söder om Stockholm med någon säkerhet byggas; i det sammanhang, vari uttrycket förekommer, behöver däri ej ligga mera än att vad som gäller för skeppslagen närmast lagsagans gräns i söder utsträckes till att gälla Roden överhuvudtaget. Roden som geografiskt namn synes äga sin förklaring i en organisatorisk särutveckling, vars egentliga område — med lokala differenser även inom detta —utgjorts av Tiundaland och Attundaland; vissa Skandinavien®, s. 337, 339 med n. 2. Den här ovan framlagda uppfattningen av begreppet nyrrx rojnn i Uplandslagens stadsfästelsebrev synes varit omfattad även av Styffe (a.a.®, s. 383 n. 5). 204
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=