289 Ur sammanställningen av dessa båda satser har man dragit den slutsatsen, att vid Uplandslagens tillkomst med »Norra Roden» menats detsamma som med »hela Roden ofvan Stockholm».Åsiktens riktighet kan betvivlas. Därav att udden å båda ställena är riktad åt samma håll följer icke, att de båda olika geografiska beteckningarna till sin innebörd äro identiska. Redan i uttryckens skiljaktighet ligger en viss presumtion för en annan tolkning. Hela Roden ovan Stockholm ligger under landslag, lyder under folklandens rätt. Denna formulering behöver ej tyda på att regelns uttryckliga hävdande varit lika påkallat gentemot varje särskild del av den upländska Roden; den blir snarast bättre motiverad, om man tänker sig, att endast en viss del av detta område gjort anspråk på en vidsträckt rättslig särställning, och att meningen är, att icke heller denna del för framtiden skall bilda undantag från den för Roden ovan Stockholm i övrigt gällande regeln. Utgår man från denna otvivelaktigt möjliga uppfattning av tingm.ålabalkens stadgande, måste det synas sannolikt, att det är samma del av Roden, från vilken riksstyrelsens målsmän enligt stadfästelsebrevet synas befarat svårigheter vid lagens genomförande, och att denna urkund angiver dess särskilda namn: Norra Roden. En närmare bestämning av detta geografiska begrepp torde då möjliggöras med ledning av de kyrkliga skattelängdernas behandling av olika grupper av skeppslagssocknar. Stadfästelsebrevets nyrrtx ropin bJir identiskt med de skeppslag i norra Upland, som, enligt vad de kyrkliga källorna antyda, lösgjort sig från förbindelsen med hundarena och bildat ett särskilt område vid sidan av dessa, d.v.s. med Tiundalands Rod utom Edbohärad, som synes stått i samma förhållande till Närdinghundra som samtliga skeppslag i Attundalands Rod till olika hundaren i sistnämnda folkland. Ett ytterligare stöd får denna tolkning i den väsentliga överensstämmelsen med det frän slutet av medeltiden och början av nyare tiden kända språkbruket, enligt vilket Norra Roden betecknar de nordligaste skeppslagen i Upland, medan namnet östra Roden på 1400-talet omfattar åtminstone vissa skeppslag i Attundaland.-**^ Tolkas »Norra Roden» i stadfästelseScHLYTER, Jurid. afh., 2, s. 72, Gloss, t. UL, s. 450, s.v. v. Friesen, Om lanclskapsnamnet Uppland, s. 27; Tunberg, Till Svearikets äldsta historia, s. 155 n. 4. Från 1497 finnes ett öppet brev utfärdat av frälsemän, bönder och menig allmoge, »som bo j olandh ok j ffrössakers ha:radhe ok al nör rodh» (DD 161). Redan sammanställningen med Olantl och Frösåker tyder på att nör rodh här åsyftar norra Roslagen, vilket stödjes av tillvaron av ett tydligen samaidigt, ungefär likalydande brev från dem, »som bo i roden ok al skyplagen». I Gustaf Vasas registratur nämnes 1526 »Swdrc och norre rodhen» (G I: s R, 3, s. 119), 1531 »Nörra och södra rodhen» (G I:s R, 7, s. 296); i senare fallet framgår otvetydigt att det endast är fråga om den upländska Roden, då Södermanlands (även Södertörns) kusthärad samtidigt särskilt uppräknas. Erik XIV:s högsta nämnds dombok omtalar 1562 »Lidöö vdi Norre Roon» (HH, 13: 1, s. 332); här synes alltså Norra Roden räknas åtminstone till Norrtäljeviken i söder. Jfr Styffe, 19 Iljärne 202 203
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=