280 och 1409 ävensom Gregers Mattssons lagmansdombok skilt tingslag, ehuru det icke uttryckligen benämnes så. Under beteckningen skeppslag omtalas ön icke i någon hittills framdragen urkund.^^^* Området är icke större, än att det måste anses ganska rimligt, att det, om också judiciellt utbrutet, liksom öslabo och Birke tinglag i övrigt ingått i det närmast innanför liggande skeppslaget, i detta fall Hsever eller Hasverbo, vars tillvarosomskeppslag är säkert bestyrkt. Det en gång omtalade östhamars skiplagh, som antagits omfatta öarna utanför Börstils skeppslag. Norrön, Söderön och Gräsön m.fl. är säkerligen endast ett annat namn för Börstils skiplagh. Åsikten om »Börstils skiplagh» och »östhamars skiplagh» som två från varandra skilda områden har grundats på en urkund från 1456 rörande lagmansting »i Börstil med almoghanum i sama skyplagh», vari »Stödzlöff Platha foghoti i östhamars skyplagh» omtalas bland dem, som sutto i nämnden. I den mån någon tvekan funnits i fråga om beviskraften av anförda uttryck har den fått vika för analogien med öslabo och Birke tinglag.^^^j*^ Den åberopade analogien kan ej anses tillfyllestgörande. Om det förhållandet, att fogden i östhammars skeppslag 1456 satt med i nämnden vid lagmansting med allmogen i Börstils skeppslag synes snarast tala för identiteten av dessa båda skeppslag.Till samma resultat leder en granskning av Gregers Mattssons lagmansdombok för åren 1490—1494. Såväl i den inledande förteckningen över tingslagen som i den till handskriften fogade lappen med uppgifter rörande lagmanspenningar upptages endast Börstil, ej »östhammars skeppslag». Åren 1490 och 1493 höllos lagmansting med allmogen i Börstil, första året i Sund, andra året i Bolka, båda på Norrön. Vid båda tillfällena sutto i nämnden män från områden. Norrön (Kafvarö, Sund och Söderby), Söderön (Tuskö, Björnäs, Mälby) och Gräsön, som antagits höra till det särskilda östhammars skeppslag, 1493 även två från östhammar.^^^^ Lösta och Huldanaes, i vilka man förmodat två särskilda skeppslag, ha med all sannolikhet i verkligheten varit ett enda sådant och icke heller mer än ett tingslag. Åsikten, att de skulle utgjort två särskilda skeppslag eller tingslag, har grundats på Gregers Mattssons lagmansdombok, där de förmenats vara upptagna som sådana. I själva verket lämnar nämnda 194 h ö aven vant sar194 in RP 1198. SD 1139, jfr 1163. Uplands lagmansdombok 1490—1494, utg. av K. H. Karlsson, s. 3, 72. 194 i 194 ja 194 j b Styffe, a.a., s. 385. 194 k i®41 Uplands lagmansdombok 1490—1494, s. 3, 22 f., 78, 98, jfr s. V f. 194 m Styffe, a.a., s. 385.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=