279 trakternas skeppslagsindelning måste förläggas till ett skede, som icke blott ligger långt bakom det upländska fyraskeppshundaret, utan bakom svealagarnas fjärdingsdelade hundare överhuvudtaget. En i hög grad tvivelaktig förutsättning har kommit till användning, när man utan vidare ansett sig kunna operera med alla under medeltiden omtalade skeppslag vid försöket att uppvisa det ursprungliga förhållandet mellan hundaren och skeppslag. Om skeppslagsindelningen är ett uttryck för ett relativt framskridet skede av det upländska kustlandets kolonisation, faller den dock utan tvivel så långt tillbaka i tiden, att man måste räkna med en även efter indelningens tillkomst alltjämt fortskridande kraftigare bebyggelse av de längst ut belägna områdena, särskilt på de större öarna i skärgården. Det är därför icke blott möjligt, utan rent av sannolikt, att åtskilliga först under den senare medeltiden i källorna uppträdande skeppslag eller tingslag ute i själva havsbandet, i själva verket ganska sent blivit utbrutna ur innanför liggande skeppslag till nya rustningsenheter, i vissa fall kanske endast till särskilda jurisdiktionskretsar. Man torde med andra ord ha skäl att tänka sig ett antal klyvningar inom, kanske också rena nybildningar utanför den äldsta skeppslagsindelningens ram. En ställning för sig intager måhända Värmdö med kringliggande öar, där vissa ortnamn tyda på gammal bebyggelse och där vid nyare tidens början framträdande egendomliga indelningsförhållanden kanske utgöra spår av en mera betydande enhet än ett vanligt skeppslag.Tämligen tydliga utbrytningar ur innanför liggande skeppslag äro öslabo thinglagh (»öar och holmar utanför Frötuna skeppslag, till hvars kyrkor de också hörde»),Birke thinglagh (Björkön och några smärre öar utanför Bro skeppslag, likaledes utan egen sockenbildning). De av forskningen framdragna bevisen för tillvaron av öslabo och Birke »tinglag» som särskilda enheter vid sidan av dels Bro, dels Frötuna skeppslag äro otvivelaktigt tillfyllestgörande. Intetdera av dessa båda »tinglag» nämnes dock före 1409,^^“*^ och man känner intet vittnesbörd om att de någonsin utgjort egna skeppslag. Minst lika sannolikt är, att de uteslutande varit rent judiciella nybildningar, betingade av säregna geografiska förhållanden. Wxddö socken (utanför Hsever eller Hceverbo socken) är visserligen tidigt egen socken och har att döma av räfstetingsdombrev från 1376 194 c l»4b 194 c 194d Styffe, Skand. und. unions:.^, s. 382. JS'ie A.a., s. 383. ’941 SD 1163. ^9*6 Se nedan s. 282 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=