265 tages dels en prouincia vend'd, omfattande socknarna Vendel, Tegelsmora, Harbo, Våla och Nora, dels en prouincia tierp, omfattande socknarna Tierp och Tolftad^^ Som särskilt hundare uppträder Våla åtminstone från början av 1400-taletd^'* I alla händelser torde det vara berättigat att uppfatta det i 1314 års längd bevarade sambandet mellan Vendel, Tierp och Våla som uttryck för det äldre förhållandet mellan dessa bygder; intet antyder, att längdens prov'inc'ice endast skulle återspegla en specifik kyrklig eller för kyrkliga ändamål starkare omgestaltad indelning, om det också väl låter tänka sig, att den i vissa fall för ett kyrkligt ändamål behandlar som alltjämt bestående en på den världsliga organisationens område redan upplöst offentligrättslig enhet. I Vendels gamla hundare skulle man alltså ha framför sig ännu ett exempel på en tredingsdelad upländsk bygd, där Vendelbygden i inskränkt mening Tierp och Våla utgjort de lägre enheterna. Det är då av stort intresse, att i två av dessa tredingar tydliga spår av tolftindelning kunnat konstateras, ävensom att det sammanlagda hamnetalet i den egentliga Vendelbygdens båda socknar endast med en enhet understiger det sannolika ursprungliga hamnetalet för var och en av Trögds tredingar. Från Våla äro åtminstone hittills inga direkta vittnesbörd om tolfter kända; däremot har man uppgifter om hamnorna, med vilka ju tolftindelningen torde stått i nära samband. En skattelängd från 1543 upptager i Våla nio hamnor.^^*^ Ytterligare en torde man kunna spåra i namnet på den numera Upsala universitet tillhöriga Käbbo hamneskog.^-'’' »5» DS 3754. 1404 giver Mattis Ragwastason i Bro sin hustru i morgongåva ett halft markland jord »ij Bodhakarlaby i Nora sokn i Wala: hundare oc annat halfft markland i Byrwalom — — — i Wala sokn oc i fornarmpda hwndara» (SD 512). 1409 hålla riddarna Thord Bonde och Ture Benktsson, lagman i Upland, räfsteting i Upsala »mcedher almoghanom aff Vala hundare» (SD 1100). Jfr Tengbergs av i och för sig berättigad metodisk försiktighet präglade reservation i fråga om de kyrkliga källornas användbarhet för slutsatser rörande den världsliga indelningen (a.a., s. 11 f.), en reservation, som dock väsentligen förlorar sin udd mot bakgrund av det i 1298 års ärkebiskopsstadga bevarade vittnesbördet om ruraldekanatens identitet med hundarena. J. A. Almquist (Den civila lokalförvaltningen, 2, s. 147, n. 1) anför från 1543 års Summarum följande hamnor: Åby (Nora sn), Bodkara (nu Buckarby, Nora sn), Fogelsta (östervåla sn). Gräsbo (d:o), Bjurvalla (d;o), Harbo, Aleninge (?), Åby (östervåla sn). Norrbygge. »Fogelstadha hafna» nämnes även i den ovan n. 154 anförda räfstetingsdomen av 1409; bönderna i hamnan hade gjort anspråk på »Steghamotha skogh», som emellertid tilldömdes herr Gottskalk Bengtsson (Stimota, gård nära Temnaren c:a 1 1/2 km norr om Fogelsta). Styffe, Skandinavien®, s. 364, n. 3. Enligt vad Styffe annorstädes (a.a.®, s. 337, n. 2) uppgiver hade de gamla hamnorna ännu på hans tid icke förlorat sin betydelse i Våla härad. 155 156 157
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=