264 bindelse mellan dessa bygder och det till stor del mellanliggande Tierp. Längre fram uppträda de geografiskt ganska tydligt markerade huvuddelarna inomden äldre och större prouincia Vendel, Tierp kring Temnarån och delvis Dalälven, Våla mellan Dalälven och Temnaren kring sjöns västliga tillflöden, Vendel kring Vendelsjön, som särskilda hundaren. Denna utveckling har sannolikt sin bakgrund däri, att de tidigare vart för sig utgjort enheter, tredingar, inom det odelade hundaret. Vissa omständigheter tyda på att bandet mellan de tre huvuddelarna rätt länge varit på väg att lossas; möjligen har dessförinnan tyngdpunkten inom det gamla Vendels hundare överflyttats till Tierp. Redan en ärkebiskoplig urkund av 1280 talar omprouinciis Tyerp & Gestricaland, i det att tionde från dessa områden anslås till underhåll av studenter från ärkebiskopsdömet i Paris; sammanställningen återkommer i ett par med det första brevet till ämnet sammanhängande urkunder från 1291.^^^ Huruvida Tierp här står som beteckning för hela det tredelade hundaret eller namnet får tolkas som tecken på att Tierp redan mot slutet av 1200-talet lösgjorts ur förbindelsen med Vendel, torde vara svårt att avgöra. Att Tolptakirkia uppträder som egennamn på den norra sockenbildningen inom Tierp är sannolikt att förklara ur en motsättning till en »hundareskyrka» inom samma område, men den senares betydelse behöver ej varit begränsad till Tierps hundare i inskränkt bemärkelse; förhållandet kan likväl ha varit det, att Tierps kyrka varit hundareskyrka för hela det gamla tredelade hundaret. I de tyvärr endast för ett fåtal socknar bevarade uppbördslängderna för den 1312 av hertigarna Erik och Valdemar utkrävda markgälden finner man Wendil et walir {walum et wendil) som beteckning för en prouincia, ur vilken Tierp redan synes vara utbrutet.Samma förhållande framträder i 1343 års längd över de inom de upländska folklanden uppburna avgifterna till lösen av pallium åt ärkebiskop Hemming; här upp150 DS 699. 151 DS 1044, 1045. DS 1876—1880. Vid slutet av längden för Huddunge (DS 1879) finner man orden De walum et wendil utan utförd summa, vid slutet av längden för Tegelsmora (DS 1880) följande hopsummering: Summa tocius prouincie cccc:te XX.II. marche cum dimidia plene computatum. Wendil et walir. Såsom utg. påpekar (Sv. DipL, 3, s. 92 n. ■•■) utgör summan för ifrågavarande prouincia sammanlagda beloppet av de för Vendels, Våla, Nora, Harbo, Huddunge och Teglesmora socknar upptagna summorna. Det kan dock betvivlas, att hela Huddunge socken hört till Vendels och Våla hundare; beloppet för denna socken, 14 marker 6 öre, är nämligen högst väsentligt lägre än för de övriga socknarna (Våla 95 m. 6 ö.; Vendel 144 m.; Nora 55 m. 2 ö.; Harbo 49 m. 2 ö.; Tegelsmora 63 m. 4 ö.). I senare tider har Huddunge till tre fjärdedelar tillhört Torstuna härad, endast till en fjärdedel Våla härad (Rosenberg, Geogr.-statist. handlex. öfv. Sverige, 1, s. 742). Antager man att detsamma var förhållandet under medeltiden, vinnes förklaring på att de kyrkliga längderna av 1314 och 1343 (DS 1946, 3754) upptaga Huddunge under prouincia Thorsakir och med samma belopp som för Harbo. 152
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=