250 kartor att döma är emellertid skogen Sneden till större delen belägen inom Litslena socken, som, då Hammars treding hade sitt tingsställe vid Litslena kyrka,torde ha tillhört sistnämnda treding. Någon vakthållning i denna skog omtalas ej i någondera redaktionen, vad de bevarade texterna beträffar; varför den skulle varit mindre nödig här än i Hult, Horndö och Hammar, är svårt att förstå. Att den skulle fullgjorts av mellersta tredingen synes osannolikt även av det skäl, att denna tredings redaktion berör vakthållningen icke blott i det stadgande, som har motsvarighet i Hammarstredingens redaktion, utan även i en bestämmelse om böter för nedbrännande av vaktbod, men också här endast omtalar Hult och Horndö.®® Det torde då ej vara orimligt, om man förmodar, att vakthållningen i skogen Sned åvilat Hammars treding, inom vars område skogen till större delen faller, och att med hänsyn härtill första satsen i denna tredings vakthållningsstadgande bör suppleras på följande sätt: Nu aa Ward oc Wardhahodha wptaka! tre i hammar! o c tre a s n e d h. Två stadganden synas direkt motsäga ett antagande om tre tolfter i tredingen. På femte tredingstinget varje år skola utses fyra män för att undersöka, huruvida indelning av skogarna till svinbete må äga rum eller ej.®® Det torde vara rimligt att tänka sig de olika tolfterna i lika mån företrädda vid denna förrättning; fyrtalet talar då för ett antal av två eller fyra tolfter. Att vara närvarande, då inför tredingstinget överlåtna nyttjanderätter skola å förelagd dag tagas i bruk, nämnas av hövitsEkehugg. Sami Ratter som i Hamars Thridiunge ar vm Ekehogg oc brenno ok Eke Barklöpo oc vm all baru tra! tha hafva the a Snedh oc a Hylte ok Horndööl ther star hwarte lof eller legho före. Hua som hugger Axuldygra! böte öra! swa före adra oc thridiu innan Thridiungx. Det i Hammarstredingens redaktion tämligen onödiga omnämnandet av mellersta tredingens bestämmelser rörande sina skogar, vilket ej motsvaras av något dylikt omnämnande av Hammarstredingens förhållande i mellersta tredingens redaktion, tyder på att en skriftlig avfattning av stadgan ursprungligen kommit till stånd med hänsyn till mellersta tredingen. Vid omstiliseringen med hänsyn till Hammars treding framträder på det senast citerade stället en viss otymplighet så till vida som Sned här endast omtalas i paritet med Hult och Horndö som föremål för mellersta tredingens rätt. Att detta ej stämmer med verkliga förhållandet framgår såväl av red. f. Hammars tred., 13, som av allmänningen Sneds belägenhet. Red. f. Hammars tred., 1. Red. f. mell. tred., (17): Huar som brennir wardh bodh j hultc ellir horndö böte ii] öra swa opta han thet gör. Red. f. mell. tred., (1): Förste thingx daghir är wid bughlösa kirkio vm xiiij dagh iwla Fämpte a sancti iacobi dagh j horndö oc tha ägha nempnas fyre män oc the sculo scodha än scogha ärii skipana före ellir ey oc äptir thera witnom tridhiungx thing kalla ther näst Siätte a sancti bartholomei dagh a huslöth oc ther scall samuledhis scogh scodha som j horndöö. — Red. f. Hammars tred., 1: — — —fampte at Sancte Jacobs dagh! tha egho nampnas fyra Man! the egho scuda! an Skoga aru skipan före! ok apter thera witnom Thridiungx Tingh kalla/ 99
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=