249 beteckning med betydelsen ’sjötolftsbor’. Namnet Husahy Siotolpt, ’husabyn i sjötolften’, tyder på att i varje fall inom Hammars treding endast fanns en »sjötolft». Det gäller nu att söka nå ett mera bestämt svar på frågan om antalet tolfter i varje treding. Närmast kan det då förefalla, som omvakthållningsstadgandet talade för ett tretal även i fråga om tolftindelningen. Hänföres i den inledande satsen om »vakt och vaktbodar» räkneordet »tre» till »vaktbodar» och sammanställes detta med regeln om en vaktbod för varje tolft kan ju saken synas klar. Man finner emellertid lätt, att stadgandet i så fall skulle äga en med hänsyn till den bygdebefolkning, inom vars krets det tillkommit och för vilken det gällde, rent av överflödig tydlighet. För bönderna i Trögd var det naturligtvis välbekant, huru många tolfter, som gingo på varje treding. Då man hade regeln om en vaktbod för varje tolft var det ju onödigt att särskilt utsätta vaktbodarnas antal. Man kunde invända, att redaktionen för Hammars treding i särskild grad talar för att räkneordet skulle gälla vaktbodarna, då här endast ett vakthållningsområde omtalas men likväl tillvaron av mer än en vaktbod förutsättes. En sådan slutsats vore dock förhastad. Att varje tolft varit skyldig att hålla sin egen vaktbod inom det gemensamma vakthållningsområdet är naturligtvis tänkbart, vare sig talet »tre» syftar på detta förhållande eller något annat. Möjligt är dessutom, att den genomgående ganska otillfredsställande texten till Hammarstredingens redaktion företer en lucka på denna punkt. Formuleringen tre i hammar tyder snarast på en motsatsbetoning av samma art som den andra redaktionens ii] j horndöö ok thre j hulte; man väntar ett andra led av kongruent byggnad, som emellertid saknas. Det är frestande att sätta detta i samband med en annan omständighet. Utom Hammars, Horndö och Hults tredingsskogar, för vilka vakthållningsbestämmelser givas i de olika redaktionerna, omtalas i båda en fjärde dylik allmänning. Sned. På denna hava båda de övre tredingarna haft avverkningsrätt.®^ Allmänningen har till en del fallit innanför mellersta tredingens gräns; dess redaktion betecknar nämligen vissa bestämmelser som gällande a snedh jnnan tridhiwngx.^^ Av nutida Red. f. mellersta tred., (21): Um sancti egidii dagh tha sculo the som widher thorfua axla drapvala a snedh koma oc ther sculu wernamän ok synomen fore wara — — — Red. f. Hammars tred., 13: A Sancte Elians dagh skulu hwgga Axla oc Drapwaler som them widherthorfva a sneedh! oc ther skulu Wterntsmten ok Synamxn fore wara. ®® (16) Sama rätt wi hafwm} horndöö oc hulte om ekehug og brennom oc eke barklöpo oc om all häru thrä oc vtan dödhuid tha hafuom wi ok a snedh jnnan tridhiwngx ok star fore engom huarte loff ellir legho vtan thz wardhir hanom gifuith ellir vnt a rättom tridiwngx tinge, hugger man eek axull dighra j hulte horndö ellir a snedh böte öre fore ena swa fore andra ok swa fore tridhia hugger man lass böte siäx öra jnnan tridhiungx. —Jfr red. f. Hammars treding, 12: Ym Barclop oc Eek brenno wari sami rtetter som vm
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=