11 vill han finna förklaringen även på benämningen hundare i en av manskapsstyrka bestämd numerisk terminologi. Jämte dessa tre utarbetade avhandlingar skulle enligt Hjärnes redovisade plan i den under namnet »Härskeppet» samlade forskningen ingå två påbörjade men icke slutförda undersökningar, den ena kallad »Härad», den andra »Fyrtiomarksboten». I den förra avsåg Hjärne att visa upp, att även häradet hade ett ursprungligt samband med ledungsväsendet. Den senare skulle ägnas åt en i Hjärnes »Förklaring» utförligt redovisad hypotes, enligt vilken den i det ursprungligen duodecimala gamla nordiska bötessystemet inkomna, märkliga och svårförklarliga fyrtiomarksboten har sin utgångspunkt i ledungsväsendet, I ett mera löst samband med den under »Härskeppet» sorterande textmassan står ett par andra utarbetade och ingivna avhandlingar. Den ena har titeln »Alfheimar» och sammanhänger med Hjärnes häradsforskningar. Problemet gäller här uppkomsten av den svensk-norska riksgränsen vid Göta älv, som förklaras med hjälp av vissa fyrahäradsgrupper och en på denna väg rekonstruerad förhistorisk bygdeenhet kring älven. Den andra avhandlingen är ett direkt led i Hjärnes ledungsforskning. Den heter »Norska ledungsflottans skeppstal» och utreder ingående ett ämne, som tidigare varit föremål för stor uppmärksamhet i norsk historisk forskning. Den andra huvuddelen av textmassan hör till den återstående av de sju ingivna fullt utarbetade avhandlingarna. Denna utgöres av en stor c 250 manuskriptsidor omfattande undersökning med titeln »^okkabot och fullrättsbot». Avhandlingen kan sägas stå i ett negativt samband med det för den förut redovisade stora gruppen av manuskript centrala ledungstemat. Utgångspunkten är nämligen ett par stadganden i Östgötalagen om hedersbot för den som hade stallara ok stekara ok fiuratighi scessa a sialfs sins kost. Detta har tidigare ansetts höra samman med ledungsväsendet och innebära ett privilegium för stormän, som ensamma förmådde utrusta ett fyrtioroddarskepp. Hjärne avvisar emellertid tolkningen s^essa som roddare och anser, att uttrycket i stället syftar på hirdmän. Härmed kommer undersökningen att föras utanför hans egentliga ledungsforskning och inriktas på ett helt annat område. Undersökningens inriktning och avhandlingens innehåll anges klart i undertiteln: »Studier i ståndssamhällets och bötessystemets äldre historia i Norden». Vad som behandlas är ett gammalt system av injurieböter, dvs sådana som utgick för personlig kränkning — äreförnärmelser. Dessa böter var i stor utsträckning socialt graderade och gör det därför möjligt att även studera ståndsskiktningar i samhället. Undersökningarna är vä-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=