230 kyrkor». Det måste då anses åtminstone möjligt, att även »tolftakyrkan» varit inordnad i ett dylikt system och att man alltså i denna beteckning jämte de därmed sammanställda sockennamnen har minnen av en gammal offentligrättslig indelningsenhet av mindre omfattning än hundaret, kallad »tolft». Under denna förutsättning blir det av intresse, att vi i norska källor kunnat konstatera »tolft» som beteckning för en del, sannolikt hälften, av ledungsskeppets besättning, härrörande från en gammal skeppstyp med 24 roddarplatser, varav spår kunnat påvisas även på andra håll i Norden. Man kan alltså misstänka, att även den upländska »tolften» stått i samband med ledungsväsendet. Då den emellertid uppenbart haft territoriell innebörd, måste man antaga, att med »tolft» i Upland menats ett område, som ställt upp tolv män till ledungsskeppets bemanning. Ett sådant antagande låter väl förena sig med sammanställningen av »tolftakyrka» och »hundareskyrka», då ju även hundaret, vad man än må tänka omdess ursprungliga innebörd, i svealagarna har en av sina huvuduppgifter såsom distrikt inomledungsorganisationen. Här inställer sig frågan om förhållandet mellan »tolft» och hundare. Ur det knappa material, som hittills kommit till användning, låter sig dock näppeligen annat svar utvinnas, än att »tolft» var ett mindre område än hundaret och, eftersom båda synas ha existerat samtidigt, sannolikt en underavdelning av detta. Huruvida »tolften» sammanfallit med någon av hundarets i lagarna eljest omtalade underavdelningar, »halft hundare», »fjärding» och »åtting», är en fråga, på vilken de i det föregående berörda fakta icke lämna något svar; förhållandet kunde ju i och för sig tänkas ha varit olika på olika stadier av hundarets och den därtill knutna ledungsorganisationens utveckling. Ett par omständigheter kunna visserligen tolkas som antydningar om att »tolften» utgjort led i en halvdelning: namnet {Husaby-)Siotolft, ’sjötolften’ kan möjligen sammanhänga med motsättning till en »landtolft», och i det dock sannolikt icke ursprungliga Tierps hundare känner man från medeltiden endast två sockenkyrkor, Tierps och Tolpta kirkia.^^ I och för sig stämmer detta väl överens med antagandet, att »tolft» under ett tidigt skede normalt utgjort halv skeppsbesättning; men om den högre territoriella enhet, varav »tolfterna» utgjort hälfter, varit hundaret eller någon annan, kunna vi icke veta. Ett påpekande bör i detta sammanhang ej underlåtas. Två »tolfter» roddare jämte en styreman utgöra tillsammans en hel skeppsbesättning av 25 man eller jämt fjärdedelen av ett »tioräknat» hundrade (fisl. hundrad tircett). Finge man till utgångspunkt för hundarets förklaring taga Uplandslagens ståndpunkt, med fyra skepp från varje hundare, kunde saken synas ganska klar. Men jämförelsen med Västmannalagen visar, såsom 38 Styffe, Skandinavien®, s. 365.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=