RB 31

227 stiga tolv, medan däremot strandhuggsstadgandets allmänt formulerade föreskrift om maximimängd i tvennom sveitum alltjämt var tillämplig. Som ett konkret historiskt uttryck för huru en ej längre direkt gällande, men alltjämt i visst avseende indirekt normerande provianteringsregel verkade, har den i traditionen bevarade uträkningen kommit att inflyta i rikslagstiftningen. Även i svenskt källmaterial torde finnas spår av den gamla ledungsenheten »tolft».^'’’ Tvenne stadganden i Uplandslagen omtala tolftakirkia i viss motsättning till hundariskirkia;-^ tydligen är den förra en kyrka av mindre storlek och mera begränsad betydelse än den senare. Sannolikt med rättahar man ansett samma slags »tolft», som åsyftas i tolftakirkia, föreligga i de upländska sockennamnen Frostolpt (nu Fröshult), Husabysiutolft (Husby-Sjutolft), Lundatolft (Lunda) och Tolptakirkia (Tolfta).-^ Till dessa fakta har den diskussion av den upländska »tolften», som hittills förekommit, varit begränsad. Försök ha gjorts att på ett eller annat sätt ställa termen tolftakirkia i samband med en antagen tolvdelning av hundaret,“® en tanke, som emellertid avgörande bemötts med invändningen, att tolft ej betyder ’tolftedel’ utan ’inbegrepp av tolv’.“^ I stället har en annan förklaring föreslagits. Härvid har man åberopat sig på ett stadgande i Västgötalagarna rörande tvist om allmänning, i vilket som lagligt kännetecken på »fullby» angives, att där finnas åtminstone en halv tolft bofasta män.^® Man har 1 denna bestämmelse velat finna en antydan, »att Möjligen också i danskt. I den forndanska bibelöversättningen från 1400-talet har Vulgata-textens legiones på ett ställe, 2 Kon. 11: 19, återgivits med tylth, på ett annat, 2 Sam. 15: 18, med tylter. (Den xldste danske Bibel-Oversccttelse. Udg. af Chr. Molbeck, Glossar., s. 625; jfr K.\lkar, Ordb., 4, s. 505, s.v. tylt.) Ordvalet tyder på att det danska medeltidsspråket kände tylt som beteckning för en militär kollektivenhet. -® UL KkB II pr: Nu a:r kirkuc byria:l) mccl) grundvali. oc lyctiep owxn mxj) huwi. pa skal kirkia; bol hafwa: p^r pratstr skal a byggite. p^et skal vjxrx markland iorp^er undir bundaris kirkiu hwari^. ok halfmark undir tolfpta: kirkiu. UL KgB X § 5: Nu aghu böndier fulmep fore kirkiu iorp giöric. fore s-wa mykit kirkiu bol ter. ptct a:r markland iorpter. undir hundxris kirkiu. hwarite. ok halff mark vndir tolfftte kirkiu. — Obs! läsarten half sokna kirkio i st.f. tolfptx kirkiu i det första stadgandet i en handskrift av kyrkobalken från slutet av 1300-talet (Kon. Magnus Erikssons landslag, ed. C. J. Schlyter, p. XXXV). 27 DS 2® Schlyter, G1. t. UL, s. 420, Ordb., s. 650, s.v. tolfta kirkia; S. Rietschel. 2* Cl. v. Schwerin, Zur Hundertschaftsfrage (i: Zeitschr. d. Savigny-Stift. f. Rechtsgesch., 29, Germ. Abt.), s. 279 f.; Tunberg, Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning, s. 176. 2® I VgL JB XV § 1: Skil a porp ok by vm almiennig. pa a hyr vitu ok eig porp. Half tylft. af [o: at}'\ ftestu. skal i by. uane xn gitxr sik uitxt til fullbyxr. Tver iorpxrghxndi [.Y: iorpxghxndi'\. i tylft hvarri skulu vittni. bxrx xn han xr höghx hyr. ok af hepnu bygdxr. pa skulu tver iarpeghxndi af pem eig baru uittni hvar firi

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=