223 ett stadgande i den isländska Grågåsen sätter det fall, att två personer bo i tveim fjoröungum i motsats till det fall, att de bo / einom fjorÖungi, är det ingalunda säkert, att tveim i det förra fallet kunnat utbytas mot tvennom;‘““ användningen av det vanliga kardinaltalet kan bero just på, att tvennir varit obrukligt för att sinsemellan särskilja två enheter tillhörande en fast fyrfald. I varje fall skulle, under de båda förutsättningarna, att manaÖarmatr beräknats för sveit och att antalet sveitir varit fyra, tanken om en samlad proviantmängd tillräcklig för högst halvmånad fått ett enklare och naturligare uttryck, om formeln haft lydelsen hal^s manaÖar matr i jjorom (el. möjl. fernom) sveitum. — Formeln kunde möjligen uppfattas på ännu ett tredje sätt. I uttrycket i tvennom sveitum kunde pluralformen sveitum möjligen stå i en betydelse, likartad med den, som ej sällan påvisats hos andra substantiv i pluralis, förbundna med räkneorden tvennir, prennir, fernir. Sålunda kan peim mqnnum fernum betyda ’för dessa fyra kategorier av män’, tvennar hallir kan betyda ’tvänne rader el. serier av hallar’, meö tvennum ermum, ’med två sättningar el. par ärmar’, tvennir skor ’två par skor’; denna semasiologiska företeelse synes särskilt i nyisländskan vara vanlig vid beteckningar för klädespersedlar.-^ Med stöd av dessa exempel kunde tvennar sveitir tänkas åsyfta ’de två paren sveitir’, t.ex. för och akter om masten. Formeln skulle då angiva, att månadsproviant för en sveit må finnas inom vartdera av de två sveitptiren. Härvid förutsättes emellertid, att sveit i uttrycket i tvennom sveitum föreligger i en annan betydelse än den, vari det samtidigt antages vara till tanken förbundet med den i samma formel ingående kvantitetsbeteckningen månadarmatr-, men detta kan icke vara sannolikt. Den andra möjligheten är, att manadarmatr tänkes beräknad för två sveitir. Formeln angiver då, att denna kvantitet må finnas på skeppet men endast inom eller för två särskilda sveitir tillsammantagna. Antalet uppgudomliga och den mänskliga; tvenn botiorS, pat cr gni)s elska ok naiings; meö tvennom astar vxngom (det är fråga om samma båda slag av kärlek, liknade vid ett vingepar); er på tvenn Armenia, bin efri ok hi)t neöri; gangast par tvennar fylkingar at måti, näml. de båda fientliga. 10 ^ Detta antages av Sievers (a.a., s. 76), men utan bevis. I ett exempel som det av Fritzner anförda pau tvenn er fyrst nefnda ek, pat er svtnhvalr ok andhvalr är tvåfalden tillfälligt etablerad genom tillägget er fyrst nefnda ek. Men att en sådan tillfällig tankeförbindelse mellan två enheter, tillhörande en fast trefald eller fyrfald, skulle medgiva användning av tvennir om dem, kan ej utan bestyrkande exempel an¬ tagas. SiEV'ERS, a.a., s. 73; Hertzberg i NGL, 5, s. 652 s.v. tvennr\ för nyisländskan särskildt Cle.^sby-Vigfusson, a.a., s. 645 s.v. tvennr, Blöndal, Islenzk-dönsk ordbok. s.v. tvennr. s.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=