221 titet, som åsyftas med formuleringen mddr {menn) hafe halfs manaÖar mat. Härvid måste man räkna med olika tänkbara betydelser hos de flesta ord i den förra formeln. I. Det låter till att börja med tänka sig, att mdnadarmatr i uttrycket mdnaSarmatr hvdrs i tvennom sveitum i och för sig hänför sig till en kollektiv manskapsenhet. 1. Man kan då först utgå från den förutsättningen, att med mdnadarmatr menas den mängd smör och mjöl, som motsvarar månadsproviant för hel skeppsbesättning. Sveit skulle i så fall här stå i betydelsen ’hela besättningen å ett skepp’. Meningen skulle då varit, att kräva uppvisande av att den återstående provianten på två särskilda skepp tillsammans ej överstege tillräcklig månadsproviant för ett skepp. Men oavsett att sveit ej eljes kan anses påvisat i angivna betydelse,^^ skulle ett sådant krav innebära ett försvårande av strandhuggsrättens inträdande, som i rikslagstiftningen gått förlorat, och mot antagandet härav gäller vad redan anförts i fråga om andra möjligheter av samma slag. Man kunde emellertid mena, att texten i Gulatingslagens strandhuggsstadgande vore fördärvad så till vida, att ordet halfs utfallit framför mdna^ar matr. Sveit skulle då vara liktydigt med ’halv skeppsbesättning’, och stadgandet skulle kräva uppvisande av att den proviant, som återstode inom de två särskilda huvudavdelningarna på samma skepp, ej tillsammans överstege halv månads proviant för hela besättningen. Men häremot måste invändas, att uttrycket är bevarat med samma lydelse ej blott i den enda fullständiga handskriften av Gulatingslagen utan även i ett brottstycke av en äldre handskrift. Under sådana omständigheter synes ett antagande om textkorruption, som aldrig bleve annat än en nödfallsutväg, allt annat än tilltalande. Man torde därför böra uppgiva förutsättningen, att i formeln mdnadarmatr hvdrs i tvennom sveitum uttrycket mdnadarmatr i och för sig skulle åsyfta månadsproviant för hel skeppsbesättning. Samtidigt måste man emellertid fasthålla, att formeln i sin helhet skall angiva förefintlighet av en maximimängd, motsvarande proviant för hel skeppsbesättning under halv månad. Detta blir då möjligt under olika förutsättningar. 2. Proviantenheten mdnadarmatr kan vara beräknad för annan kolFalk (Seewesen, s. 5) anför som beteckningar på skeppsmanskapet jämte skipssogn, skipsokn, skipshgfn m.fl. även sveif, men om härmed åsyftas, att dessa uttryck skola betraktas som fullt synonyma, lämnas i varje fall intet bevis för detta. Jfr Fritzner Ordb.®, 3, s. 616, paa Ledingstog tilsös’, och Hertzberg i NGL, 5, s.v. sveit, 2): ’i Krigssproget: en liden trop, der under togtet dannede et fxllesskab og i slag opererede som taktisk enhed; paa et ledingsskib var der i regeln flere saadanne’. Såväl Fritzner som Hertzberg åberopa här G 303, den senare även H38, 46. sveit), som bl.a. upptager betydelsen ’Afdelning af Mandskap s.v.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=