216 vore att uppfatta som beräknade för enskild man, vilket rimligen kan antagas överensstämma med den ursprungliga innebörden av proviantberäkningsenheten mdnadarmatr, vore därmed utan vidare klart, att antalet hamlor i varje »tolft» åtminstone ursprungligen varit 12; ty smörmängden till varje hamla, 72 marker, komme ju då att utgöra jämt en tolftedel av smörmängden i varje »tolft» för två månader, 36 besmanspund eller 864 marker. Men till nämnda antagande har man, såsom förut framhållits, ingen omedelbar rätt. Däremot kan man möjligen på en annan väg nå ett i någon mån sannolikt resultat. Det måste anses påfallande, att regeln om forn vistataka angiver de mängder smör och mjöl, som krävas just till »tolft» och just för halv månad. Detta tyder på att regeln i den form, vari den bevarats i rikslagstiftningen, hämtats från ett sammanhang, där proviantmängden för halv månad och tolft varit av särskild rättslig betydelse. Ett sammanhang där proviantmängden för halv månad äger sådan betydelse, föreligger i rikslagstiftningens egna stadganden om den rätt till hemfärd och »strandhugg»,som tillkommer besättning å ledungsskepp vid trytande proviant (L III 13):^^ Nu ma eigi lengr leiSangr vti hefta en menn hafe haljs manaÖar mat miols og [d: oc?] smcers oc lyst pui a onnur skip oc syni peim mat sinn at peir hafa eigi meira mat. Nu fara peir heimleiÖis oc uerÖa matprota. pa mego peir hoggua .ij. naut firir bonda at orseckiu. leggi vpp .ij. aura firir ku oc sua firir uxa priÖiung. [de flesta hdskr: pritiÖung, en hdskt: graÖung, en hdskt: .iij. vettran} en halfan .iij. ceyri firir olldung. oc late liggia eptir hafuS oc fcettr oc hu6. pa eru peir osekkir. Dessa stadganden hava uppenbart sin källa i äldre Gulatingsrätt (G 302, 303):i5 G 302. Nu ma eigi hefta leiÖangr lengr uti. en maÖr have halfs manaÖar mat hvdrs efter. G 303. Ef menn verÖa mat prota. Nu fara peir aptr norÖr heim. oc verba matprota. pa scolo peir skirskota a onnor skip, oc syna peimmat sinn. at peir hava eigi meira mat. en manabar mat hvdrs i tvennom sveitum. pa scolo peir hoggva naut tvau firi boanda at usecku oc leggia up aura tva firi ku. oc sva firi oxa pritibung. En firi oxa pritibung Detta sannolikt gamla namn på ifrågavarande institut är bevarat i L VIII 14 och Bl III 14, rubr. Jfr ordets användning i sagolitteraturen (Fritzner, Ordb.-, 3, s. 573 s.v. strandhggg). — Strandhuggsinstitutet finnes utom i nedan anförda ställen i rikslagstiftningen och Gulatingslagen även i F VII 23 (NGL, 1, s. 203): Ef menn veröa matprota oc hvat hgggva seal. Ef leidangrs menn fara heim matprota på seal hgggva fyrir btianda .ij. naut cugilld at orsekio. oc leggia upp htiö oc hgfuö oc .ij. aura talda silfrs. NGL, 2, s. 44; likalydande stadganden i Bl III 14 (a.a., 2, s. 208). NGL, 1, s. 99; 4, s. 13.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=