206 Sven Aggeson använder ommanskapet ordet exercitus, medan Saxo först betecknar det som tota regni classis, sedan ett par gånger enbart som classis, slutligen en gång som exercitus. I fråga om innebörden av ordet classis har man hänvisat till en hos antika författare förekommande användning om härstyrkor till landsd^® Emellertid är detta språkbruk ganska sällsynt och torde väsentligen vara att uppfatta som förklassiskt eller arkaiserande; i senantika och medeltida glossarier är ifrågavarande betydelse icke upptagen/-® liksom den ej heller kunnat påvisas på något annat ställe hos Saxo. Det kan därför med skäl ifrågasättas, om ej ordets användning i berättelsen om framforslingen av gravstenen ansluter sig till de mycket talrika fall, då det hos Saxo förekommer i uppgifter omledungsuppbåd. I dessa fall föreligger naturligtvis i allmänhet den vanliga betydelsen ’flotta’. Så kan ordet tydligen ej översättas på här berörda ställe; men Saxo har genom dess användning velat antyda, att det var ledungshären, som av konung Harald utbjudits i ett ovanligt syfte. När han om företagets begynnelse använder det oklassiska och knappast heller hos andra medeltida författare förekommande uttrycket classem exserere, är det möjligen hans avsikt att omskriva det forndanska biuthtie lething ut\ och i anslutning härtill skulle det då vara, som han i det följande ett par gånger betecknar arbetsmanskapet som classis. Det av Sven AggeSON, liksom av Saxo själv på ett ställe, använda ordet exercitus talar ej emot denna tolkning av Saxos classis. Man behöver ju ej antaga, att Sven Aggeson uppfattat uppbådet på samma sätt som Saxo; men även om så varit fallet, har han mycket väl kunnat beteckna ledungsmanskapet som exercitus', ordet förekommer hos honom åtminstone på ett ställe rent av i betydelsen ’skeppshär’, ’flotta’.Även Sven Aggeson tänker sig tydligen 129 M. Cl. Gertz, Kommentar til Historisk Lcesebog i Middelalders-Latin, s. 39 förklarar classis på ifrågavarande ställe (Hist. La:seb., s, 54 24) som »exercitus armatus, ’Hairstyrke’, gl. Latin (Liv. IV34, 6), Vergil (.iL!n. VII, 715), Gellius». Jfr e.xemplen i Thes. ling, lat., 3, 1281, s.v. classis, 1. Betecknande är att Livius (4, 34, 6) missförstått en annaluppgift, där classis förelåg i denna betydelse, som om den gällde en sjöstrid. Enda säkra stället i klassiskt latin synes vara Verg. Aen. 7, 716. Jfr Corpus glossariorum latinorum, enl. G. Goetz, 6 (Thesaurus glossarum emendatarum, 1), p. 220, s.v. classis. Enligt Gertz, a.a., s. 39, förekommer exserere i betydelsen ’låta rycka ut’ ofta hos Saxo. I varje fall återfinnes uttrycket classem exserere i berättelsen om Gorms och Thyras unga söner (Saxo 471): Breui enim Haraldi atque Kanuti felix prole mater apparuit. Qui cum uirilem attigissent etatem, exerta classe effrenatam Sclauorum insolenciam domuerunt. Nec Angliam quidem immunem ab hoc uexacionis genere reliquerunt. —Av sammanhanget är ju uppenbart, att classis här betyder ’flotta’. JL III 1. I berättelsen om hur Sven Tjuguskägg blir jomsvikingarnas fånge (anf. arb., c. 8, Script, min. hist. Dan. med. aevi, p. 118): Statuit igitur rex (o: Sveno) ut pater cum Slauis in (freto Grönasund sibi) de pace occurrerent tractanda. Quo cum termino con128 129 130
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=