196 syncs antagligt men vars grupper på i allmänhet tre och tre »bröder» torde varit för små, för att uttrycket »svet» skulle varit tillämpligt på dem — ingen hållpunkt för en förmodan, att vederlagsfjärdingarna i sin ordning varit uppdelade i mindre grupper. Den möjligheten återstår emellertid, att både »svet» och fjärding åsyfta uppdelningar av vederlaget i dess helhet men att likväl »svet» betecknar en större avdelning än fjärding. Varje fjärdingsdelning innebär och förutsätter på samma gång en klyvning i hälfter, med två fjärdedelar i varje. I den fornnorska hirdrättens regler för bytesskifte föreskrives uttryckligen en delning i »hälfningar» (/ helninga) av såväl bytet som manskapet såsom förberedande åtgärder för den därpå följande fjärdingsdelningen. Vad som här framstår blott som ett led i en successiv delningsmetod, kan i andra sammanhang haft mera varaktig innebörd; hälfterna kunna ha utgjort enheter av en viss självständighet inom en stående organisation. Både i fornsvenska och isländska källor finner man »hälfningen» som beteckning för en härskara, en truppavdelning, ett krigarfölje och den rimligaste förklaringen av denna betydelse torde vara, att ordet i sin militära användning ursprungligen betecknat halva besättningen på ett vikingaskepp. Men detta förutsätter, att en indelning av skeppsmanskapet i »hälfningar» under ett visst skede haft verklig organisatorisk betydelse inom det nordiska sjöväsendet; måhända äro »hälfningarna» som permanenta enheter äldre än fjärdingarna, men intet hindrar, att de på sina håll kunnat kvarstå och spela någon, om också måhända reducerad roll samtidigt med dessa. Nu föreligger på ett ställe i Gulatingslagen ordet sveit som ledungsrättslig term för en manskapsavdelning, av åtskilligt att döma identisk med halva skeppsbesättningen; sveit torde alltså här vara en synonym såväl till det endast under förutsättning av ett antal av 24 »håsätar» i denna betydelse användbara »tolft» som till »hälfning» i detta ords nyss antagna ursprungliga sjömilitära innebörd. Kanske ligger samma betydelse till grund för användningen av det forndanska sweet i vederlagsrätten; ordet skulle då äldst betecknat vardera hälften av hirdmanskapet på det danska konungaskeppet och sedan kvarstått som ett spår av en gammal tudelning av vederlagssamfundet. Även i denna term skulle man alltså äga ett vittnesbörd om det sjörättsliga ursprunget till den danska kungahirdens organisation. Fjärdingsdelningen i vederlagsrättens äldsta källor var ännu rent personell, en indelning av det samlade hirdmannaföljet i konungens gård, fastän det redan förutsattes, att vederlagsmännen tidtals kunde sitta på egna gårdar ute i rikets olika bygder. Tolvhundratalets worthald-måeXmng var alltjämt en vederlagsindelning, och dess namn, till sin ursprungliga innebörd knappast längre förstått av samtiden, synes avslöja fjärdingsdel-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=