189 tvenne vaktturer i samma skeppsrum. —Mindre klar är en annan punkt. Vid två av tjänstgöringsturerna, dels »förtöjning och förtöjningsvakt», dels »seglingsösning och råvakt», finnes i den äldre redaktionen ett tillägg. I fråga om den förra tjänsten lyder detta: annar er sa sitr, en annar sa er spainnir. I fråga om den senare tjänsten är meningen avbruten i den fragmentariska handskriften: »annar sa er sitr. enn . . .». Det är således ej säkert, att det senare predikatet även i detta fall är spaennir. I det man emellertid antagit, att formeln på båda ställena varit likalydande, har man däråt givit den tolkning, att vid spenna, fattat i betydelsen ’omspänna med handen’, ’gripa’, skulle underförstås ar, varigenom ordet här finge den speciella innebörden ’hålla åran, d.v.s. ro’; i sin helhet skulle formeln då uttrycka, »att rodden på handelsfartyg i tur och ordning ålåg den ene av de två vid varje åra placerade ’håsätarna’, medan den andre vilade sig och förrättade vakthållning och ösning, när turen till dessa arbeten nådde deras åra», varjämte man menat, att av satsen tillika skulle framgå, »att de roende på handelsfartyg icke sutto utan stodo».^'* Slutsatsen om roddarnas ställning är logiskt konsekvent men sakligt föga sannolik och väcker därför misstanke om något fel i premisserna; även på handelsfartyg kallas ju roddarna hdsetar. Förklaringen är ej heller i övrigt övertygande. Uttrycket spenna är el. ärar förekommer visserligen i betydelsen ’ro’;’’'’’ däremot är spenna ensamt icke känt från något annat ställe i denna pregnanta betydelse. Härtill kommer, att den formel, i vars senare led ordet spoennir ingår, icke, såsom i den anförda tolkningen synes förutsatt, hänför sig till vakthållningsreglerna i deras helhet. Med full visshet kan den, såsom förut uppgivits, anses fogad endast till regeln för »förtöjning och förtöjningsvakt». Antagandet av identiskt samma formel vid regeln för »seglingsösning och råvakt» är däremot osäkert, och även om det vore riktigt ägde man icke därför rätt att låta formeln syfta även på de båda övriga sysslorna; detta är så mycket tydligare, som den i fråga om förtöjningstjänsten är inskjuten mellan bestämmelsen om utgångspunkt och bestämmelsen om riktning och skeppsbord. Men i samband med förtöjningstjänsten kan spenna ej gärna betyda ’ro’; när förtöjning sker, måste rodden redan ha upphört, och den därpå följande vakten vid förtöjningen förutsätter fortsatt stillaliggande. Anmärkningsvärt är vidare, att den tvåledade formeln anknyter sig till de båda tjänstgöringsturer, i vilka två olika sysslor äro förenade, dels vakttjänst i egentlig mening {festarvqrdr och rävqrQr), dels ett arbete av annat slag, i ena fallet själva fastgörandet av förtöjningen (festr), i andra fallet skeppets ösning på sjön (siglingaraustr). Det synes rätt sannolikt, att just dessa båda Hertzberg i NgL, 5, s. 598, s.v. spenna. Fritzner, Ordb." 3, s. 490, s.v. I spenna. 4).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=