185 gives. Även i detta fall synes besättningen åtminstone till väsentlig del ha utgjorts av hirdmän; särskilt märkas i »förrummet» ett antal präster och »andra konungens klerker», jämte en hans stallare, i »tredje rummet» hans skattmästare (féhiröir), i förstamsrummet (stafn) åtskilliga »taffelsvenner». —De anförda exemplen torde visa, att antagandet om hirden som besättning på kungsskeppet överensstämmer med förhållandena på 1200-talet; med all sannolikhet torde det äga giltighet även för äldre tider. Man vågar väl då även antaga, att de speciellt nautiska vakthållningsregler, som förmodligen ganska tidigt utbildat sig, varit tillämpliga på hirden som skeppsbesättning. Om dessa regler äro vi utförligast underrättade ur källor, som, när det gäller sjökrigsväsendet och således även kungsskeppet och dess besättning, måste betecknas somindirekta, nämligen de norska stadslagarna: Bj. IV176. Hvar upp skall htefiasc berg vordr a skipi. Berg vorö seal hauia upp i stamne framme, oc fara aftr at scipi a stiornborÖa. fasti oc fastar vorÖ seal hafia viH siglu. annar er sa sitr. en annar sa er spannir. oc fcera aftr at scipi a stiornborÖa. 177. Hvar upp h^efse hafnar austr. Hafnar austr seal hafiasc a buleabrun. oc fara framm at scipi. Siglinngar austr. oc ra vorö seal hafiasc a siglu a bacborÖa. oc fara framm at scipi. annar sa er sitr. enn . . Bl. IX. 23. VmuarÖhallda skipi Nv eru peir a ferÖ komnir oc purfu peir uarÖhalldz oc uarygÖar eigi siSr vm netr en vm daga. pa skolu peir bergvorÖ hefia i stafne framme oc skal fara aptr a StiornborÖa. En festi oc festar uorö skal hefia af siglu ut a stiornborÖa oc fara aptr eptir skipi. Hafnar austr skal hefia aptr a bulka brun a bakborÖa oc fara fram eptir skipi. Siglingar austr oc rauorÖr a at hefiazt uiÖ siglu a bakboröa oc fara fram eptir skipi. Pau emhette eru nu tolld at bcear manna (1 hdskr: farmanna) lagum er vera eigu a hueriu (8 hdskr tillägga: loglangu, 5 hdskr: loglegu) skipi. En huert er peirra logligt (8 hdskr: loglangt) er sessum ma telia eÖa ahafnum (en hdskr tillägger: ma aa, en annan: ma) skipa (efter telia i stället i en hdskr: oc hamlumma skipta, i en annan: ok hamlumma skipta).89 NGL. 1, s. 336. — övers.: Varest bergvakt skall börjas å skepp. Bergvakt skall man börja framme i stammen och den skall löpa akterut längs skeppet å styrbords sida. Förtöjningen och förtöjningsvakt skall man börja vid masten — en är den som sitter och en annan den som ror — och man skall låta den löpa akterut längs skeppet å styrbords sida. — Varest hamnösning börjas. Hamnösning skall börjas vid lastbrynet och löpa föröver längs skeppet. Seglingsösning och råvakt skall börjas vid masten på babords sida och löpa föröver längs skeppet. En är den som sitter och . . . NgL, 2, s. 286. — övers.: Om vakthållning å skepp. Nu äro de komna å färd och tarva de vakthållning och uppmärksamhet ej mindre om nätter än om dagar. Då skola de ha bergvakt framme i stammen och den skall löpa akterut å styrbords sida. Och förtöjning och förtöjningsvakt skall man börja ut från masten å styrbords sida, och den skall löpa akterut längs skeppet. Hamnösning skall man börja akterut vid lastbrynet, och den skall löpa föröver längs skeppet. Seglingsösning och råvakt skall börjas vid masten å babords sida och löpa föröver längs skeppet. De ämbeten (tjänster, sysslor) äro nu uppräknade efter stadsmanna- el. (farmanna-)lag, som skola finnas å varje (laga 89
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=