182 talet, har dock icke vunnits genom denna förklaring. Visserligen företer källmaterialet knappast något drag, som med nödvändighet hänvisar oss att söka ett gemensamt ursprung för såväl fjärdingsdelningen som sådan som själva beteckningen ivorthoeld. Svårigheten att finna en tillfredsställande förklaring på denna term i samband med den yngre, territoriella vederlagsindelningen har emellertid lett oss till den förmodan, att den i själva verket torde vara åtskilligt äldre och sammanhänga med den ursprungliga, personella hirdorganisationen. Det torde därför ej saknas skäl att överväga, huruvida ej en förklaring kunde givas, som visade vakttjänst och fjärdingsdelning ännu närmare och mera ursprungligt förbundna än hittills blivit ifrågasatt. Måhända föreligga i källmaterialet vissa utgångspunkter för en sådan förklaring, omockså det särskilda slag av vakttjänst, som man därvid har att tänka på, icke kan sägas vara omtalat eller ens antytt i de rättskällor, där direkta upplysningar om den nordiska hirdinrättningen äro att söka. Det norska Hirdskråt föreskriver, att på skepp skall vakt hållas eller, enligt vissa handskrifter, bjudas i samma ordning, enligt samma regel, som utförligt angives för vakttjänsten i land.'^® Frestelsen att här underförstå ett mutatis mutandis kan synas ligga nära till hands. Åtskilligt av vad som föreskrives rörande den vanliga vakttjänsten har — kunde man då mena —utan tvivel varit tillämpligt även till sjöss, såsom taffelsvennernas tillsägelseplikt, anciennitetsregeln, diskvalifikationsgrunder, påföljden vid oriktig eller för sen tillsägelse. Men förhållandena ombord måste dock icke utan skäl förmodas ha varit alltför egenartade för att vakthållningen på skeppet skall kunna tänkas i alla hänseenden ordnad på samma sätt som i land. Ett ytterligare stöd för denna tankegång kunde synas ligga i följande stadgande: H 25. . . kan oc sva til at herazt at konongr siglir rcer eöa ri(Sr um nat pa seal pxim pat firir fult varÖhalld tueliaz sem pa not neigu (2 hdskr tillägga: at uaka) ef p^eir ero a pui skipi etSa i pixirri rceid sem konongr sealfr f^r. aigu pxir xigi pes at giallda at fleiri vake meÖ pximpegar pair gceyma pes allz sem pxir mego (5 hdskr: eigu) bxÖe at umsigling a skipi eÖa vmskygning a lande oc pess flxira sem pxir fa alxiöis komet, en pui at xins kemr pxim pat firir fult (flera hdskr: fullan vcerÖ, fullt uarShalld el. dyl.) at pxir se sva ner kononge sem aör er sagt.^'^ Själva närvaron ombord på kungsskeppet gäller alltså som fullgjord vakttjänst för dem som eljes under natten varit skyldiga att förrätta sådan. Men ändå läm.nar det först anförda stadgandet en särskild föreskrift om fullgörande eller tillsägande av vakt ombord på skepp, och det måste här vara fråga just om vakten på kungsskeppet, eftersom den vanliga vaktSe ovan n. 74. 8» NGL, 2, s. 414 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=