178 Just med hänsyn till den danska storfjärdingsdelningens karaktär av vederlagsinrättning synes det rimligt att sätta termen worth^ld i förbindelse med de speciella tekniska betydelser som kunna visas eller förmodas tillkommit detta ord inom hirdens terminologi. Vakthållningen (vqrör, varöhald) framträder i det norska hirdskråt som en viktig gren av tjänstgöringen inom hirden och är föremål för ganska utförliga bestämmelser. Dess organisation står i närmaste samband med två andra hirdfunktioner, staÖa och fylgÖ eller fylgÖarhald. De båda taffelsvenner (skutilsveinary ett slags »kammarherrar»), som för varje vecka äro tjänstförrättande (holda stqduy^ åligger det att tidigt på morgonen, innan konungen går till bords, giva tillsägelse åt de medlemmar av hirden som för dagen skola utgöra konungens »följe», d.v.s. drabantuppvaktning (fylgö, fylgöarhald). Denna drabanttjänst fullgöres i vanliga fall av vanliga »hirdmän» eller »fackelsvenner», dock så att alltid någon hirdman deltager i uppvaktningen. Antalet är normalt sex men ökas under jultiden och vid andra betydelsefulla tillfällen, då konungen så önskar, till tolv; på kyrkliga högtidsdagar förrättas följestjänsten av hirdmannaklassens främste, lendermän och stallare."^ Ett mindre antal, efter vad det förefaller normalt två, av drabanterna för dagen avskiljes till vakttjänst i konungens omedelbara närhet under påföljande natt.'^ Denna nattvakt betecknas med termerna H 25: Nv skal vera skyllda skutilsuaina i sinni pionostu at sinar .vij. netr skulu huerir (.ij.) halda stodu firir kononge pxir sem fornazter ero . . . (NGL, 2, s, 413) Antalet är i detta stadgande av utg. riktigt supplerat med stöd av H 51: Dessar Rettarbcetr gaf Magnus konongr skutilsvceinum sinum um fram ptsr sem han hecuir gefet hirdmonnum. Fyrst at pxir sem stodu hallda skulv necki starf hafa firi skenking . . . (A.a. 2, s. 447). H 25: Skutilsuxinar skulu bioda fylgd lendum mannum oc stallarom a hatidis daghum. Sva skulu oc .xij. hirdmen huersdaglega hallda fylgd um ioll po at lendir men hällde xigi eda stallarar. nema hatid(i)s daga ceina. en put nefnnum ver teigi (ordet aigi saknas i tre hdskr) hatidis dagha at imislega berazt konongs ferdir til. Sva ma oc bera til stundum at konongr hafe storvaizlur firir pairra manna saker sem koma af fiarleghom londum sem oft uaitir oc pui gae pxir pes sem stodu hallda at spyria konong ner han uil auka lata flygdar halld. sva ov pot bodet verde nyium hirdmonnum pa skulu nokorer forner i vera. pui at engi er allr i sen ungr oc gamal. Sex men skulu hallda iamnan pes a millum oc po at kertissuxinar hällde stundum pa skal po teinhuter hirdmadr i vera iafnan. NGL 2, s. 413 f. Jfr H 32: . . . Fylgdar men skulu aller med kononge vera allan dagh. . . Sa hattr seal vera a fylgdar hällde at .iiij. af paim skulu ganga isftir kononge hoflega nere oc sin a huara lid konongs. en ef fylgd er fiolmennare pa aukizt i huarn stad at mantale. H 33: Nu skulu pieir men ga er vord lata hallda (övriga hdskr: halda eda halda lata) at fra Mariu messu um haustit (torde med stöd av övriga hdskr böra rättas till: um varit el. dyl.) skulu pair samu hallda til dax er hafia um kualdet. en fra Mariu messo um haustit aftr til Mariu messo i fastu um varet seal not skiptazt i tva luti. skulu pair sem fyrra lut vaka skulu vera komner a vord pan tima sem skyniazt utvordr um kualldet oc hallda til midnattis. pa seal annar peirra pa up vakkia er sidara lut skulu
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=