116 tolftindelningen, slutligen i de danska hamnetalens talrikaste grupp tro vi oss alltså ha återfunnit en gammal nordisk fartygsklass med vidsträckt användning inom såväl handelssjöfart som ledungsväsen, skeppet med 24 åror och roddarplatser eller däromkring. Ett antal av 24 roddare omtalas f.ö. ej sällan i den västnordiska sagolitteraturen.®- På grund av Gutalagens uttryckliga uppgift våga vi antaga, att denna fartygsklass tillika i allmänhet kännetecknats av utrymmets fördelning på fyra stora skeppsrum. Att denna indelning varit gängse även på vida större skepp, synes i och för sig sannolikt och torde direkt framgå av en i Håkan Håkanssons saga ingående redogörelse för hirdens förläggning inom de fyra skeppsrummen (fyrirriim, krapparum, priöja rum, stafn) å konung Håkans skepp på hans sista härfärd till Skottland.®^ Då Bjarkeyjarrätten visar oss de fyra redomännen »förlagda i var sitt av fartygsrummen», torde det synas troligt, att deras antal har sin yttersta förklaring i denna skeppskonstruktion. Av underbefälets normala fyrtal på de fornnordiska skeppen synes f.ö. ett spår vara bevarat i en mycket gammal källa. År 991 lät konung Aethelred II av England efter nederlaget vid Maldon förmå sig att av den segrande vikingahären, anförd av Olof Tryggvason, längre fram Norges konung och två andra hövdingar, köpa sig fred med en dryg tribut. Ett ännu bevarat fördrag uppsattes för att ordna en fredlig samfärdsel mellan vikingar och engelsmän. I detta avtal ingår följande stadgande: Be tion Öe mon on scipe hereafod sy. Gyf man beo xt his cehtan hereafod, 7 hc ivite of hwilcum scipe, agyfe steorcsman Sa ahta oSSon gange feowra sum to 7 oSsace — 7 beo him sylf fifta —, Jy.ct he hit ariht name, siva hit xr geforword ii\es.^^ Om en engelsman under köpenskap ombord på ett vikingaskepp eller genom strandhugg gått förlustig sin egendom —den i en handskrift föreExempel se t.v. Hj. Falk, Seewesen, s. 93 ff. Hdkonar saga Hakonarsonar, k. 358 (Konunga-Sögur, ed. C. R. Unger, s. 465 f.). Die Gesetze der Angelsachsen, hrsg. von F. Liebermann, 1 (1930), s. 222. — Latinsk övers, i Quadripartitus: Si homo sit de pecunia sua robatus et sciat, in qua naui, reddat steoresman (id est gubernator) pecuniam illam uel cum quatuor iuret — et idem sit quintus —, quod per rectitudinem cepit, sicut antea prelocutum erit. — Lieber.manns övers.: (Daruber, dass jemand an Bord beraubt worden ist). Wenn jemand an seinen Giitern beraubt worden ist, und er [als Kläger bestimmt] weiss, von (auf Quadr.) welchem Schiffe [dies gescliah], so gebe [dessen] Steuermann die Giiter heraus oder trete mit vier [Eideshelfern] bin und schwöre sich rein — und er selbst sei Fiinfter —, dass er es rechtmässig genommen babe, wie es vorber abgemacbt worden sei. — Om fördragets tillkomst och datering, se Liebermann i a.a. , s. , J. Steenstrup, Norrmannerna, 3, s. 238; 4, s. , Ch. Owman, England before the Norman Conquest ( =A hist, of Engl, in seven volumes, 1. 1910), p. 557 f. — Om den latinska versionens tillkomsttid, se Liebermann, i a.a., s. . 92
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=