Ill rala handlingar från Gustaf Vasas tid. De svenska hamnetalen tillhöra således skeden, då ledungsväsendet längesedan råkat i förfall eller som militär institution helt försvunnit. Redan mycket tidigt kan den gamla ordningen ha rubbats genom frälseinstitutionernas och förläningsväsendets utveckling. De hamnetal, som framträda i sena källor, kunna därför vara starkt reducerade och möjligheten att ur dem vinna användbara upplysningar om förhållandena på den tid, då ledungsväsendet var verkligt livskraftigt kan med skäl synas oviss, om också ej helt utesluten. Tydliga spår av fyrtioroddarskeppet kunna knappast sägas föreligga i svenska hamnetal. Mycket växlande och oklara äro hamnetalen i Raven v. Barnekows räkenskaper för Nyköpings slottslän på 1360-taletByringe och Olustra skeppslag (?) 8 hamnor 1365; österrek 161/2 hamnor 1366; Västerrek 32 hamnor 1365, 28 hamnor 1366; Jönåkers hundare 20 hamnor 1365, Daga hundare 17 hamnor 1365 och 1366; Oppunda hundare 45 hamnor 1366; Röne hundare 17 hamnor 1366. Av stort intresse äro några uppgifter, som, visserligen med avvikelser om en eller annan enhet och utan full tydlighet, synas hänvisa på ledungsdistrikt med 12 hamnor. I Trögd omtalas 1535 och 1539 33 hamnor, som 1541 och 1542 visa sig vara fördelade på tredingarna med 13 hamnor i översta, 11 i Mellersta och 9 i Yttersta tredingen.®® Dessa hamnetal torde böra sammanställas med tredingarnas från 1300-talet kända indelning i »tolfter», sannolikt två i varje treding, en indelning, som av vissa skäl kan antagas äga ledungsrättsligt ursprung.®® Det låga hamnetalet i Yttersta tredingen sammanhänger säkerligen med att Alsnö socken, som under medeltiden hörde till Trögd, på 1500-talet var överförd till Färentuna.'^® Förmodligen har man att räkna med ett ursprungligt hamnetal av 12 i varje treding, 6 i varje tolft och varje hamna torde åtminstone efter genomförandet av tolftindelning inom tredingerna uppställt och utrustat två ledungskarlar. Hamnetalen från Trögd synes tyda på trenne ledungsskepp, vartdera med 24 roddare. Även från andra håll finnas uppgifter, som visa i samma riktning. C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia, 1, s. 63—73. Uplands handl. 1535 nr 1, 1539 nr 3, 1541 nr 10, 1542 nr 5. De uppgifter om hamnornas antal och fördelning i Trögd, som förekomma hos P. E. Bergfalk, Om svenska jordens beskattning, s. 58 n. 3 och J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1560, 1, s. 173 ha vid jämförelse med arkivhandlingarna visat sig delvis oriktiga. 68 Omtolftindelningen se Tolft och hundare. C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden*, s. 351 f. J. A. Almquist, a.a.. 69 1, s. 173.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=