101 som kommunalt distrikt för vissa skyldigheter i avseende å dödande av rovdjuroch i fråga om gästgivareväsendet, där vid tvist mellan bonden eller »rättaren» å ena sidan, gästen å den andra, saken hänskjutes till undersökning av tolv fjärdingsmän ur det hundare, där den blivit pålyst, ett stadgande, som tydligen återgår på Alsnöstadgans bestämmelse om »fjärdingsnämnd av häradet» i ty fall. Intetdera fallet torde motsäga antagandet, att fjärdingsindelningen egentligen tillhört ledungsväsendet och att dess förekomst i hundaret ursprungligen sammanhänger med dettas uppträdande som skeppslag. Västmannalagens ledungsstadganden förete sä till vida större terminologisk reda, att, sä vitt man kan se, här endast skeppslagsfjärdingar omtalas. Emellertid har den åsikten uttalats, att skeppslag (skipl^ghe) i denna lag endast skulle vara ett annat namn på hundaret »i avseende på leding och utskylder». Med utgångspunkt i lagens stadgande att laga ledung i landskapet är två skepp av varje hundare har man mot nämnda åsikt anfört den i avseende å ledungsskattens inleverering givna bestämmelsen: II VmL KgB VII § 3: Fore allorri skipwistom seal hwar styre mapper ttara fore sino skiplatghe. <ella:r hans fullt ombup. Då varje skepp måste ha sin styreman, bör inom hela hundaret finnas två styremän och således skeppslaget vara identiskt med halva hundaret. Mot denna tankegång kunde visserligen invändas, att man måhända ej utan vidare får sätta likhetstecken mellan skeppsstyreman och skeppslagsstyreman i dennes befattning med skatteprestationernas utgörande. Om hundaret i avseende å ledungsskatten utgjort enhetligt distrikt och med hänsyn härtill kallats skeppslag, kunde det tänkas, att denna ordning kvarstått från ett äldre skede, då rustningsskyldigheten varit inskränkt till ett skepp. Benämningen »styreman» kunde då ha bibehållits för hundarets gemensamma representant i fråga om ledungsskatten, i så fall sannolikt identisk med länsmannen, vare sig han vid lagens avfattningstid tillika varit en av de båda skeppsstyremännen vid verkligen utgående ledung eller icke. Åsikten om skeppslagsstyreman och skeppsstyreman som sammanfallande begrepp vinner emellertid stöd genom jämförelse med motsvarande stadgande i Uplandslagen, inom vars område hundaret otvivelaktigt var högsta gemensamma ledungsskattedistrikt: UL KgB X § 2: Nu skal skipwist utgiörats. ok kununx xvisttxhus förats. Nu skal mapier watrte fore hanipnu hxvarri. ok en fore attujigi hwarium. — — — ok latnsmapcer fore hundari allu. atllr hans vist vmbup. Länsmannen representerar ensam hundaret som sådant. Inom varje hundare fanns säkerligen endast en länsman. Därför talar lagen utan vidare om 42
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=