98 Helsingland,^- där dock den lägsta enheten bär den även i östgötalagen framskymtande benämningen hå {har, eg. ’årtull’), medan den högsta omväxlande kallas skepp,skeppnöte^^ och skeppslag.^^ Lagarnas omnämnande av halvt hundare, halvt skeppslag och halv hamna kan lämnas utan avseende, då det uteslutande förekommer i samband med vissa hopräknade eller halvdelade bötesbelopp och ej tillägger dessa områden såsom sådana några särskilda uppgifter. Helsingelagen låter oss utan vidare konstatera en fjärdingsdelning av skeppslaget som sådant. Möjligen är det rent av endast i egenskap av sjörustningsområde, som det här varit fyrdelat. I judiciellt avseende uppträder i lagen en uppdelning i land, tredingar och socknar. I denna serie voro även skeppslagen infogade såsom tingslag. Ovisst är emellertid, i vilket förhållande de stått till tredingarna. Enligt en åsikt, företrädd av en betydande auktoritet, skulle de sistnämnda utgjort en underavdelning av skeppslaget. Finge detta antagas, vore därmed klart, att fjärdingsindelningen i Helsingland uteslutande tillhört ledungsorganisationen. Den anförda meningen är dock knappast sannolik. År 1535 funnos i Helsingland 19 tingslag. Enligt en skattelängd från 1314 funnos då lika många moderkyrkor eller pastorat. I Medelpad och Ångermanland har man med hjälp av källmaterial från 1400-talets senare och 1500-talets förra hälft kunnat påvisa åtminstone 17 skeppslag; att dessa tillika voro tingslag, framgår i de flesta fall direkt av källorna. Då dessa båda landskap på Gustaf Vasas tid »tillsammans icke voro mycket folkrikare än det utan tvivel tidigare befolkade Helsingland», har man säkerligen med rätta antagit, att de helsingländska skeppslagen »sammanfallit med tingslagen eller med pastoraterna».^^ Men någon anledning att territoriellt särskilja tingslagen från pastoraterna finnes säkerligen icke, då ju antalet i båda fallen varit detsamma. Om således skeppslaget i Helsingland utgjort samma område som pastoratet, har man knappast skäl att tänka sig en tredingsindelning inskjuten mellan skeppslag och socknar; antalet socknar quer annur oc \}ripite. höte III. marker hwart perx. oc mep vt gierpir. tvari oc ei hot py mere vtan alder fiarpunger fxlli. Fxllir sipan fiarpunger fuller, höte X. marker. Fcllir halft skiplagh. höte XX. marker. Fellir skiplagh alt. höte XL. marker. HL KgB VII: — — — hwar stim faller lepungxlamee. hötte pre hot marker forx ha. swa force annan, ok swa force pripia. Fceller fixrpung hötce X marker, fceller halft hötte XX marker, fceller [en nu förlorad hdskr tillägger: skipl alt hötte XL marker, pem taki konunger. Ganger lepunger ifwr haff. celler utt wm aspa sund pa wceri saklösir wm lepungxlamar. 33 ögL BB XXVII § 5, GB XVI pr. 3^ HL KgB VIL 35 HL KgB VIIL 38 HL KgB VI § 1, XI; ^B XVI §; MB XXIII; UB XXIIII § 3; I>B VI, VII § 1. 3^ Styffe, Skandinavien under unionstiden3, S. 388
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=