97 rustning. I själva Bjarkeyjarrätten omtalas emellertid intet dylikt vid framställningen av deras uppgifter, och det är väl även i och för sig osannolikt att utrustningen av ett handelsfartyg skulle vara regelbundet anförtrodd åt ett fyramannaråd. Den saken ombestyrdes väl av kofferdiskepparen efter eget skön med biträde av flere eller färre personer, som han kunde finna lämpligt att anställa eller med sig associera. Om vi rätt tolkat den ursprungliga innebörden av ordet reidumenn, hänvisar därför denna termutöver handelssjöfarten som sådan till ett område, där skeppets utrustning och proviantering var på förhand regelbundet ordnad genom en officiell organisation. Detta område kan icke vara något annat än ledungsväsendet, i vars terminologi vi redan iakttagit en vidsträckt användning av med ordet reidumaSr besläktade uttryck. Ett fyrtal av förtroendemän påträffa vi emellertid endast inom den svenska ledungsorganisationen. Svealagarna förete, på ett enda och sannolikt endast skenbart undantag när, en genomgående fjärdingsindelning av de distrikt, som i första hand svara för ledungsprestationernas fullgörande, hundare och skeppslag. I de upländska folklanden har mellan fjärdingarna och ledungsväsendets lägsta enheter, hamnorna, inskjutits en åttingsindelning, som emellertid som sådan torde vara av yngre datum, ehuru den på detta område kommit att väsentligen övertaga den uppgift, som fjärdingsindelningen äger på andra håll.-*^ För Roden omtalas endast en högsta indelning i skeppslag och en lägsta i »åror» {ar).^^ Att de annars överallt förekommande fjärdingarna här ej komma till synes, torde dock kunna bero på att lagen endast åsyftat att angiva avvikelserna från folklandens ordning och i fråga om skeppslagens mellanindelning, som på grund av områdenas litenhet ej gärna kan antagas ha sträckt sig utöver fyrtalet, förutsatt tillämpligheten av de regler, som i hundarena gällde dels fjärding, dels åtting. Enklast och klarast uppträder den ursprungliga serien skeppslag — fjärdingar — hamnor i Västmanland och Södermanland liksom även i UL KgB X § 6: Sitia landboxr quccrrir pe rcetlikcC aghu ut giörte. tellr pi<£mstu rnxn. xllir andri böndier. — — — pict ler prir öner.fore svitime. ok pre markier fore hatnpnunic. § 7. Sitier attungicr qwxr. siekier at fiem markum. fiierpungier at tin markum. halfft hundieri tiughu markier. allt hundieri fiurietighi markxr. ok x skipwistinx mxp fullx. UL KgB XI pr: pcttx xru ropsins utskyldir. attx markxr smörs, bzvarr pxn sitt xghit bröp xtxr. ok örtugh pxningx aff hivarium bondx fore pinglamx. ok tiu markxr at xttxrgixldi. aff hwariu skiplaghi. Sxx lifspund humblx aff htvariu skiplagbi. ok mark aff hwari ar. xn pe hemx sitix. fore lepungs lamx. Farx pe iuir haff mxp lepungi sinum. wxrin pa lipughir fore lepungslamx. xi wxrin perx utgixrpir flere. II VmL KgB VII § 2: — — — Sitia qwarrir om halfwa hamno. hxtin wip tolf örian. Sitia qnarrir om alla hamno. dömis pa utt hamna, oc a prea markxr. Sitxr quar fiorpongxr aff skiplxghe. hxte wip X. marcom. Sitxr quart halft skiplxghe .XX. Sitxr quart alt skiplxghe. hxte wip .XL. marcom. SL KgB X § 2: Siter hamna quer vm vt gierpir kuntin::. böte III. 77iarker. Siter 7 Hjärne
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=