96 litteratur, särskilt användes om prästerliga förrättningar.-- Det torde dock ej vara skäl att i Bjarkeyjarrättens reidumadr inlägga endast en avbleknad betydelse ’förrättningsman’, ’befattningshavare’. Snarare torde man ha anledning att sätta ordet i samband med den speciella användning, som substantivet reida liksom flera närbesläktade ord fått inom sjöväsendet och särskilt inom ledungsterminologien: ’skeppsutrustning’, ’skeppsinventarium’, ’skeppstillbör’, kanske särskilt ’matutredning för sjöfärd’.23 I fornnorskan har, som bekant, skipreiÖa blivit den tekniska termen för det distrikt, som har att bygga, utrusta och bemanna ett ledungsskepp.^'* Den allittererade formeln roör ok reiöa betecknar ledungsplikten från dess båda olika sidor, den personliga tjänstgöringsskyldigheten, »rodden» och det materiella utrustningsbesväret.-^ I alldeles samma mening talar Uplandslagen om att konungen bjuder ut rop ok rep;^^ här har väl formelns senare led formellt jämkats efter det förra.^'^ Med hänsyn till nu anförda ord och stående uttryck ur sjöväsendets ordförråd torde det måhända kunna anses sannolikast att de skeppsfunktionärer, som i Bjarkeyjarrätten kallas ’redomän’ ursprungligen fått denna benämning på grund av ett dem åliggande värv i samband med skeppets materiella utSe för denna bet. äv. Hertzberg, Gloss, s.v. 1 c). ^ G 301: — — — Eckia seal lata fcera mat sinn til skips, oc alla reiSu. ef hon hever eigi homlo mann sér. oc bioda styri manne. i kirstu eöa miöl i helg. pa seal öll reiöa fylgia. VII 14: — En armaör hverr t fylki leggi mat oc fé i hömlor .iij. yfir pvert scip oc alla reiÖu — — — VII 21: En ef peir (o: hdsetar) ero lengr en peim var reiÖa til fengin oc fé. på sculo beendr til beeta. SL Add. 2: Ehcessa lund seal konungs leöung ut biuöa. at snxkkiur ok scutur sculu til reÖo uxra um pingizdagha tiöh meö them reöom par til höre. Jydske Lov III 5 (ed. Kolderup Rosenvinge, s. 304): Skip ok skipsretha oc skiolde seula alla the men köpa. ther i skipen ar. — — — (Lat.: Nauim et omnia utensilia, que dieuntur skibsretha, et clipeum debent omnes emere, qui sunt in nauigio). — — — Det närstående reiöi m. i betydelsen ’skeppstillbör’, innefattande rigg, tackel och tåg o.d. föreligger i G 304: Nv koma skip heim til lunnz. pa skal pat up draga, oc hiröa reiöa. i den i ett fragm. av Frostatingslagen förekommande rubriken Um raiöa til segls oc tres . . . NGL 2, s. 506 och flerstädes (se Hertzberg, Gloss, s.v.-, jfr. även under skipreiöi och roörarskipsreiöi). och reiÖi m.: siöan er skip og segl er fulkomet ok alt reiöi til fengit J. 19" (b. 354). Hertzberg, Gloss, o. Fritzner Ordb. s.v. F. IX 22: fiårhalldsmaör seal klaöa umaga af slnu fé. oc gera fyrir hann roör oc reiöu-, samma formel F XI 5. —Konungasggur. utg. av Unger, s. 224 f: Erlandr af Husoboe or Heggini gaf Philippo konungsnafn; stoö på upp annar buandi ok doemdi leiÖangr roö ok reiöu. —Fritzner Ordb. under reiöa, f. 1) och råd. n.? samt Hertzberb, Gloss, under roör, m. 2» UL KgB X pr. Jfr II VmL MB XXV § 9: Dör manz fostre. hafr bape bo oc boscap. gior bape rep oc rop. Jfr ScHLYTER, Ordb. s.v. repe, n. — — F VII 8: — En ef matr er
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=