66 Afmselisrit Jons Helgasonar 30. juni 1969. Reykjavik 1969, s. 288—327. [Kopiering av handskrifter upplevde en renässans på Island under 1600-talet. Uppsatsen omtalar bl.a. en professionell skrivare, Bjarni Jönsson, specialist på avskrivning av lagboken, Jonsbök. Bjarni Jönsson arbetade för bl.a. Jön Arason, prost i Vatnsfjöröur.] Jfr 487 Stenbsek, Jörg., En kirkeretslig vurdering af Danske Lovs 6. bog. . . Se 2021. Studier over Konungs skuggsjd. I utvalg ved Mattias Tveitane. Bergen, Oslo &Tromsö 1971. 192 s. Rec. av Kåre Lunden i NHT 51 1972 s. 348; av Ole Widding i Mediaeval scandinavia 5 1972 s. 189—190. SuvANTO, Seppo, »Ala-Satakunnan» varhaisin maininta Erään asiakirjan tarkastelua. [Zusammenfassung: Die friiheste Erwähnung von »NiederSatakunta». Betrachtung einer Urkunde.] THA 19 1967 s. 13—27. Svensson, Lars, SeyöabrxviÖ. Se 569. Thestrup, Anna, Kirkebogenes til- og afgangslister. [1812—1875.] Fortid og nutid 24 1969—71 s. 529—544. Ulkuniemi, Martti, Ljungo Tuomaanpojan lainsuomennokset. [Ljungo Thomassons lagöversättningar till finska.] 1. Se 294. Wessén, Elias, Inledning till Västmannalagen. Corpus codicum Suecicorum medii aevi. 20. Hafniae 1967, s. I—L. Jfr 363. Wessén, Elias, Svensk medeltid ... 1. Landskapslagar. Se 574. Wessén, Elias, Text och handskrifter [till Magnus Erikssons stadslag]. Magnus Erikssons stadslag. I nusvensk tolkning av Åke Holmbäck och Elias WessÉN. Sthm 1966, s. XIII—LIV. Jfr 364. Widding, Ole, Jonsboks to ikke-interpolerede handskrifter. Et bidrag til den isländske lovbogs historie. Scripta islandica 18 1967 (tr. 1968), s. 3—20. ViRRANKOSKi, Pentti, Tuomiokirjojen käyttö historiantutkimuksessa. [Summary: The Use of Court Records in Historical Research.] THA 22 1970 s. 118—132. WuHRER, Karl, Die dänischen Landschaftsrechte als Quelle fiir die ältesten dänischen Rechtsverhältnisse. Mediaeval Scandinavia 1 1968 s. 51—56. 488 489 490 491 492 493 494 495 496
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=