84 Antal bol enligt Falsterlistan Taxering skyldjord: öre Antal havner a 8 öre 53. Egy 54. Marbech . 55. Brussthorp 56. Stauxrby 57. Skiaelby 58. Getaisby . 59. Fiscaebaec . 16 2 3 24 3 6 1 1/2 5 1/3 12 1 42 2/3 8 ? 8 24 3 6 8 2 1 217 1/2 1.248 156 Till de angivna siffrorna skulle komma taxeringsbeloppen för de byar, som i listan sakna taxering, nämligen i norra häradet nr 23 och i södra nris 46, 47 och 57. Enligt Erslevs beräkningar har dessa byar haft den sammanlagda taxeringen (9 2/3+10 2/3+10 2/3+85 1/3) 116 1/3 öre eller halverat ca 58 öre, motsvarande enligt den antagna normen för havnen 7 2/8 havner. Skyldtaxeringen av byarna i norra häradet skulle med tilllägg för de kompletteringar, som föreslagits av Erslev, sluta på ett belopp av 1.175 1/6 öre, svarande mot 147 1/8 skyldtaxerade havner, samt i södra häradet av 1.301 1/3 öre, vilket skulle ge 162 5/8 havner; totalt antal skyldtaxerade havner på ön blir således 309 6/8. Häremot skulle enligt listan ha svarat 365 bol i öns båda härader. Omsåsomovan antagits ön Falster någon gång före år 1231 taxerats till 320 mark korn i skyld, motsvarande i penningvärde 640 mark silver, uppkommer i första hand fråga vad det skyldbegrepp, som framträder i taxeringen, i själva verket representerat. Enligt Erslev har skyiden endast medelbart varit ett uttryck för skatten till konungen, den reella faktor, som legat till grund för bestämningen av skyidens storlek, har varit utsädets genomsnittliga silvervärde: den jord, som i regel kunde taga 1 mark korn i utsäde, taxerades till 1 mark silver i skyld.^ Såsom ovan framgått har emellertid Aakjarr gått emot Erslevs mening, i det han antar att jord med ett utsäde av 1 mark korn haft att utgöra ett dubbelt högre belopp än vad Erslev antar eller 2 mark silver i skyld. Hur det danska skyldbegreppet varit utformat framträder klart i stadgandet i SkL kap. 75, varav framgår, att den skyld, som skulle utredas av hustoften i en by, utgjordes av leding, inne och stut, vilken skattebörda i lagrummet betecknas som »al Skyld af Hustoften». I A. Sunesons parafras, kap. 35, kommenteras SkL:s ifrågavarande stadgande så, att det är i förhållande till hustofterna som det skall betalas avgifter och utredas vad som »skyldes» till underhåll av konungen samt »pålignes på visse steder, hvad ledingen nodvendig kra:ver». Enligt Suneson skulle således av samtliga hustofter inom SkL:s tillämpningsområde utgöras underhåll till
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=