80 Den äldsta bebyggelsen på ön skulle således möjligen kunna antagas ha varit den, som kan skönjas bakom ortnamnen på -lev och -inge: ön skulle på detta stadium ha indelats i två härader, ettvart om 60 bol. Men -lev och -ingenamnen stå ej endast för en bebyggelsemässigt hög ålder, de spegla också — och detta gäller kanske främst -levnamnen — en odaltradition, i det att ortnamnen tydligen återgå på ägor, som varit nedärvda från förfäder. Men även -ingenamnen antyda en härstamningsmässig anknytning till viss jord. Om boltalet 60 på Falster stått för 120 på sätt S. Söderlind gjort gällande skulle de angivna förhållandena kunna anföras till stöd för hans teori, att häradsbegreppet uppkommit ur ordkombinationen hund-heredium-aratrum som sedan lett fram till begreppen hundhered(a) och hundarad{a)\ enligt Söderlind är det efterledet i det förstnämnda ordet som kommit att ligga till grund för uppkomsten av häradsbegreppet inomdanskt och svenskt språkområde.- Om såsom Söderlind antar lat. heredium—2i.rvs\oil legat till grund för häradsbegreppet och detta ytterst återgått på en odalsituation, konkretiserad i ortnamnen på -lev, torde ordet »härad» med all sannolikhet ha tillkommit på lärd väg, möjligen genom kyrkligt inflytande. Har detta varit fallet kan häradsbegreppets uppkomst ej tidfästas tidigare än till årtiondena kring 900-talets mitt, då förekomsten av kyrklig administration i Danmark först framträder i diplommaterialet. Beträffande innebörden i de mark-, öre- och örtug-tal, som i den s.k. stora Falsterlistan, KVJ:s Descripcio cuiusdam partis Falstrie, antecknats för byarna på ön, råder delade meningar inom forskningen. Den mest ingående analysen av listans talvärden, de s.k. censustalen, har gjorts av Aakjxr, som i kommentaren till KVJ skriver: »Det kan nxppe vxre Tvivl om, att disse Mark, ligesom Markene i Listen 16®ff. er Mark Solv. Jeg opfatter derfor Listen saaledes, at Landgilden af 12 Ortug Skyld var 1 Mark Solv, folgelig af 24 0rtug eller 1 Mark Skyld: 2 Mark Solv, Landgildetaksten for 1 Mark Korn. Dette Resultat forklarer ganske vist Oprindelsen til Skyldvurderingen, idet 1 marca terre in censu, 1 Mark Skyldjord (48 Tdr. Land) altsaa ydede 2 Mark Solv eller 1 Mark Korn i Skyld; men det forudsxtter samtidig en Landgilde af samme Storrelse som Udsarden, 1 Mark Korn, eller med et sandsynligt gennemsnitlig Foldutbytte af 3 Fold, en Trediedel af Avlen, ikke, som i det 16. Aarh, en Landgilde paa en Trediedel af Ud s a: d e n.»^ Aakjcers uppfattning omde talvärden, somskulle utmärkta 1 tnarca terre in censu, d.v.s. 1 mark skyldjord, kan alltså sammanfattas i de termer som framgå överst s. 81. För Aakjccr är således utsäde, landgille och skyld (census) identiska begrepp, som för 1 mark skyldjord innefattar utsäde, landgille och skyld till ett och samma taxeringsvärde, 2 mark silver.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=