XV. Det danska mansusinstitutet I Danmark kan indelningen för ledungen ha tillskapats så att på landstingen fattats beslut om byarnas och de enstaka gårdarnas taxering i antal bol, något som sannolikt skett mer efter bondefamiljernas antal än efter en exakt värdering av jorden. 15 bol har avgränsats till ett skipe och detaljindelningen av skipena i havnelag om 4 man för var och en av skeppets 30 åror har sannolikt lämnats till böndernas fria skön, statsmakten har fått åtnöja sig med böndernas åtagande att ställa ett skepp med 30 roddare till konungens förfogande. Det är skipenet, som återspeglat aritmetiken i ledungssystemet: en rotering av ledungsplikten mellan (30X4) 120 bönder har motsvarats av en indelningav jorden i (15X8) 120 ottingar; i ett roteringslag har således ingått 2 bönder från varje bol. Förhållandet mellan skipenet och häradet har i ursprungsstadiet för ledungen under 900talet sannolikt varit 1:4: genomsnittshäradets jordunderlag har åsatts den ursprungliga taxeringen 60 bol. Att denna taxering med bygdernas starkt fortskridande uppodling under tiden från 900- till 1200-talet måste ha blivit obsolet är naturligt, allt talar för att de antaganden, som inom forskningen gjorts rörande ökningen av bebyggelsernas boltal, måste vara riktiga. Hur utvecklingen här kan ha gestaltat sig må belysas med uppgifter ur Falsterlistan i KVJ,^ som med sin detaljredovisning av bol- och censustal givit anledning till åtskilliga hypoteser. I Falsterlistan förtecknas för ön 102 bebyggelser med uppgivna boltal; totalt redovisas 365 bol. Fördelas bebyggelserna efter ortnamnen på åtta grupper erhålles följande boltal för de olika grupperna: Antal bebyggelser Antal Medelvärde antal bol bol 1. -lev, -inge 2. -by 3. -näs . ... 4. -lösa 5. -berg . .. 6. -toft . ... 7. -övriga 8. -torp 128 1/2 21 6.1 96 6.4 15 4.3 3 13 3.0 2 6 2.5 2 5 1.5 2 3 38 1/2 3.5 11 1.6 46 75 3.6 102 365
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=