70 hade i Danmark förenat sig med Harald Gormsens expedition till Norged^ Det framgår av Snorres fortsatta framställning att Håkon jarl vid det norska maktskiftet även återfått sitt tidigare jarladöme, Trondelag. I »Vellekla» uppges att Håkon styrde 16 jarlars landd-’ Denna uppgift kan förlikas med Snorres skildring endast om man förutsätter att av de 16 jarlarna 4 styrt i Trondelag och de övriga 12 i vart och ett av de resterande landskapen i Frostatingslag och Gulatingslag, Efter dessa förläningar har av Norge återstått endast Bohuslän och Upplanden, dvs de territorier, som med hänsyn tagen till Snorres framställning och Olssons antaganden kunde ha legat direkt under danskt välde och styrts av Harald Gormsen. Dessa norska landskap, mellan vilka landförbindelse existerat endast genom delar av nuvarande Värmland, representera sammantagna anmärkningsvärt nog exakt det jordatal eller (4.800+8.000) 12.800 6-såldingar,i6 för en rekonstruktion av det för östdanmark ideala jordatalsvärdet 57.600. Det är således möjligt att med ledning av de för Norge framräknade jordatalen rekonstruera ett Danavälde, vilket i sig såsom yttersta utpost i norr inneslutit vissa territorier i det norska Viken om totalt 12.800 jordenheter. Lägges detta talvärde till det för Danmark ovan beräknade värdet, 102.400, erhålles totalsumman 115,200 enheter medan en motsvarande reduktion av det norska talvärdet, 51.200, ger en rest av 38.400 enheter. Med dessa värden framträder en ny relation i talvärdena de tre skandinaviska länderna emellan: som enligt vad ovan sagts påfordras Jordatal Deltal Hund Sverige Norge . Danmark 2/6 76.8C0 38.400 115.200 96 1/6 48 3/6 144 230.400 288 1 Med de framtagna siffervärdena inför ögonen måste man ställa frågan om jordtaxeringen av Danmark—Norge och Sverige utgjort led i en interskandinavisk jordreform, vars konturer kunnat skönjas omkring år 970 i den dansk-norska striden om maktinnehavet i Viken och den av Harald Gormsens seger föranledda uppspaltningen av det norska territoriet på de segrande parterna. Den omfattande jordreform, som här avtecknar sig, skulle således ha avsett en upptaxering av all odlad jord i de skandinaviska länderna efter någon som man får antaga relativt okomplicerad avvägningsnorm. Vilka syften kan väl en sådan jordreform ha tjänat och i vilken historisk situation kan den ha påkallats? Det torde kunna antagas att det varit behovet att organisera bönderna i ett hela riket omfattande lands- och sjöförsvar, en ledung, som varit
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=