64 I Selvejergaarde j Vaarnedegaarde | S:a 2. Vester Herred 1. V. Marie sn 2. Nicolai sn . 3. St. Knuds sn 4. Ny kirkes sn 68 18 86 34 41 7 30 10 40 23 19 42 155 209 54 3. Norre Herred 1. St. Clemeds sn . . .. 2. Ruths sn 3. St. Ols sn 4. Ro sn 69 19 88 48 56 8 35 8 43 29 9 38 225 181 44 4. 0ster Herred 1. St. Lars sn 2. Marie sn . 3. St. lbs sn 49 23 72 79 16 95 35 52 17 163 56 219 S:a 672 219 891 Sammanfattningsvis framhåller Ravn att det angivna antalet gårdar dock knappast kan anses som normgivande, »thi udi forrige Tide vare de ved et Tusende tilsammen, men siden er der bleven saa megen Förändring derpaa udi adskillige Maade, at nogle ere af dennemslet blevne ode . . .».^® Ravns uppgifter synes ge vid handen, att Bornholms åkerjord ursprungligen kan ha varit fördelad på 960 gårdar, varav 240 i ett vart av de fyra häraderna. Omsamtliga gårdar från början åsatts taxeringsvärdet 1 otting skulle ön i taxeringshänseende ha motsvarat 960 ottingar och enligt här tidigare antagen norm varit underindelad i två härader. Det kan förtjäna framhållas att en annan dansk ö, med vilken Bornholm företer stora överensstämmelser i vad avser yta och tillgänglig åkerareal, nämligen Falster, enligt KVJ var fördelad på två härader. Till det av Aakjasr för det nuvarande Danmark angivna gårdstalet skulle enligt Aakjasrs beräkningar komma 16.351 gårdar men efter ottingstalen ytterligare 33.280 ottingar, vilken siffra inkluderar även vissa territorier som ej ingå i Aakjcers kalkyler, bl.a. Askims och Sävedals härader. Aakjasrs gårdstal visa endast i stora drag överensstämmelse med ottingstalen, vilket sannolikt har sin grund i att Aakjcer i sina beräkningar utgår från 1680-talets arealer och utifrån dessa söker rekonstruera förhållandena vid 1200-talets mitt medan ottingstalen antagits återspegla en äldre tids jordförhållanden.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=