57 Slutligen må här efter Djurberg anföras utsädessiffrorna 1810 för socknarna i Halland, som för 76 av de 87 socknarna anges till 42.085 tunnor. Om det genomsnittliga årsutsädet på en otting vid tiden för Hallandslistans tillkomst antas ha utgjort 6 tunnor eller vad som beräknats för en norsk 6-sålding, erhålles en total utsädessiffra för samtliga 87 socknar av 31.860 tunnor (Bil. 1). Utsädespotentialen skulle således från 1200- till 1800-talet ha ökat med i runt tal 50 ®/o, en siffra som haft sin ungefärliga motsvarighet i Bohuslän. De motsvarande utsädessiffrorna för detta landskap ha beräknats till 36.857 resp. 28.800 tunnor, den förra avseende utsädet 1810 i 60 av Bohusläns 66 medeltida socknar, den senare det supponerade utsädet under 1200-talet i hela landskapet, dvs på 4.800 6-såldingar. Det är således klart att uppenbara likheter existera mellan Halland och Bohuslän och att landskapen genom tiderna haft ungefär samma ekonomiska underlag, något som framträder även i 1810 års mantalssiffror, som för landskapen anger taxeringen 2.931,5 resp. 2.507,9 mantal.-” 2. Skattledung I Hallandslistan lämnas ingående uppgifter om det skattesystem, som vid tiden för listans tillkomst ca 1260 tillämpades i Hallands åtta härader. Listan anger för varje härad dels de produkter in natura, som utgjordes från häradet — korn, havre, honung, smör och ost, oxar — och dels de poster, som utgjordes i penningar angivna i mark silver eller mark penningar, av namngivna gods, av vulgaris incolatus eller i form av kvärsäte. Såsom framgått ovan lämnar listan vidare uppgift om antalet skipen i varje härad och antalet havner i varje skipe samt dessutom om antalet sk skogsbyar. Det totala skipentalet är enligt listan 18 och en summering av de havnetal, som anges för varje skipe, ger 531 havner. I listans slutstycke preciseras emellertid antalet havner i hela landskapet till 534 och totalantalet skogsbyar till 126, vilket senare dock specificeras endast för två härader. Årstad och Tönnersjö, till 26 resp. 6. I direkt anslutning till uppgiften att antalet havner utgjorde 534 tillfogas i listan orden seu totidemmr. argenti, dvs samma summa i mark silver.-^ Inom forskningen föreligger flera försök till tolkning av Hallandslistans uppgifter om skattesystemets utformning och det mest kvalificerade har otvivelaktigt gjorts av Bolin.-^ Med utgångspunkt från ett uppslag av Erslev och Hermansen antar Bolin, att varje havne och skogsby i Halland bildat en skatteenhet, som haft att utgöra 1 mark silver årligen i skatt.-^ Hela den årliga skatten från landskapet skulle med detta antagande ha utgjort (534+126) 660 mark silver, ett belopp som Bolin anmärkningsvärt nog ej anför i sin framställning; denna kommer därför i viss mån att brista i klarhet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=