55 till 12, än till 13 1/2 danska tonderland, motsvarande i runt tal 70.000 m-; hälften härav eller omkring 7 svenska tunnland har då varit den jordäga, som genomsnittsbonden i Halland haft till sitt förfogande vid 1200-talets mitt. Här måste dessutom till behandling upptagas en synpunkt, som icke anlagts av de forskare, som tidigare diskuterat Hallands ledungsförhållanden under medeltiden. Genom de undersökningar, som 1953 och 1954 publicerats av G. Olsson,^^ får anses fullt klarlagt, att Halland ursprungligen innefattat ytterligare ett territorium, nämligen i första hand Askims härad i Västergötland, men möjligen också det till Askim gränsande Sävedals härad.De tidigaste källorna ge vid handen att Danmark och Norge från 800-talet och långt fram i tiden haft gemensam gräns vid Göta älvs mynning och att de svenska önskemålen om en »korridor» på älvens södra sida sannolikt ej kunnat förverkligas förrän under tidigt 1200-tal eller i vart fall senast vid århundradets mitt under Danmarks politiska nedgångsperiod,^^ dvs kort tid före tillkomsten av den s k gränslistan i KVJ, en uppteckning av Hallands dåvarande gränser. Enligt Olsson framgår det av gränslistans uppgifter att Hallands gräns mot Askims härad i allt väsentligt sammanfallit med den nuvarande landskapsgränsen. En möjlighet att den ifrågavarande gränsjusteringen kommit till stånd redan vid den i svenskt källmaterial belagda s k äldsta gränsläggningen mellan Sverige och Danmark under 1050-talet avböjs av Olsson såsom obevisad: det nordligaste gränsmärket enligt det äldsta gränsläggningsinstrumentet, Suntru asi,^^ somskulle visa att Hallandsgränsen böjt av mot väster i höjd med den nuvarande landskapsgränsen, har ännu icke kunnat lokaliseras. Att Askims och Sävedals härader under tidig medeltid varit föga uppodlade bygder framgår av Olssons framställning; enligt den i VgL I ingående kyrkoförteckningen har Askim 5 och Sävedal 4 kyrkor och det torde kunna antagas att dessa härader under medeltiden haft en odlad areal av närmast samma omfattning som Viske härad i Halland med 5 kyrkor. Om Askim och Sävedal ingått i ett ursprungligt Halland torde kunna antagas att dessa härader innefattats i landskapets ledungsorganisation och liksom Viske haft att ställa vartdera ett skipe i ledungen och att Hallands ledungsbörda följaktligen utgjort 20 dubbelskipen, fördelade på 600 havner och 4.800 ottingar. Halland skulle i så fall haft att ställa det antal skepp i ledungen som omkring år 1200 påvilat Bohuslän, dock att de bohuslänska skeppen såsom framgår av stadgande i Git § 315 utgjorts av 20-sessor medan de halländska ej haft fler åror än 30. I min utredning av den bohuslänska sjökrigsledungens äldsta skönjbara organisation har antagits att var och en av de 20 20-sessorna representerat ett underlag av 240 mantal och således bildat en dubbelskipreida om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=