RB 28

46 Tidsavståndet mellan Hardeknut I och kungalevslistan i KVJ är drygt 300 år men likväl framstår Skouvigs hypotes om Gorm den gamles härstamning ur jylländsk stormannamiljö som ej helt osannolik: Jellingresidensets nära lokala anknytning till landstinget i Viborg talar för detta förhållande, något som ju även kan sägas om de supponerade residensen i Hardesysel. Under alla omständigheter är Skouvigs hypotes avsevärt lättare att acceptera än E. Kromans antagande, att Gorm den gamle skulle ha varit identisk med en engelsk jarl. Gudrum, en supponerad sonson till den dansk/engelske kungen Gudrum I, som avled 890. Den engelske jarlen skulle enligt Kroman ha återvänt till Danmark för att där ta makten under namnet Gorm.^^ Vad som främst talar mot Kromans teori är Gorm den gamles omvittnade starka motvilja mot kristendomen; att en engelsk jarl, född och uppvuxen i ett land med en sedan århundraden etablerad kristendom och sonson till en man, som redan 878 låtit döpa sig och som upptagits som adoptivson till Alfred den store, skulle ha intagit en så avvisande och oförstående hållning inför utbredningen av den kristna läran framstår som en ytterst osannolik hypotes. Ovan har antagits att det förhållandet att territorierna i det s k Utland, dvs i Nord-Friesland, lämnats utanför sysslelndelningen skulle ge vid handen att områdena ifråga ej tillhört det jylländska väldet, när syssleindelningen av halvön genomfördes. I sin utredning av Danmarks befolkningsförhållanden under medeltiden hävdar Christensen, att de nordfrislska territorierna från början utgjort gammalt danskt land, men att det under århundradena närmast efter år 900 koloniserats av friserna, som där infört en från den danska avvikande lagstiftning och kultur.^- Christensens antagande skulle tyda på att Nord-Friesland vid syssleindelningens införande i Jylland lämnats utanför denna på grund av de frisiska områdenas språkliga och kulturella särart samt deras avvikande administrativa förhållanden. Om det förhållit sig så som Christensen antar ger hans slutsatser vissa hållpunkter för tidsfästningen av syssleindelningens uppkomst: denna bör då rimligtvis tillhöra tiden efter år 900, då den frisiska invandringen i det s k Utland tog sin början. Att syssleindelningen här uppfattats som äldre än och väsensskild från häradsindelningen innebär emellertid ingalunda ett ställningstagande till förmån för den åsikt, som i syssleindelningen vill se en urgammal indelningsform, uppkommen redan under folkvandringstid. Såväl syssle- som häradsindelningen får anses vara relativt sena administrativa företeelser, som förutsätta, den förra en landskaps- och den senare en riksöverhet med dominerande maktresurser. Till frågan om uppkomsten av dessa indelningar återkommer framställningen i ett senare avsnitt.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=