45 den mindre Jellingsysel, omfattande endast 2 härader —den till omfånget minsta av samtliga 14 sysslor i Jylland. Att Jylland en gång haft två konungar framgår av Roskildekrönikan från ca 1140. Krönikeförf. framhåller, att han hört omtalas att det i äldre tider funnits många konungar i Danmark, två i Jylland, en tredje på Fyn, en fjärde på Själland och en femte i Skåne. Stundom har det också varit två kungar över hela Danmark, stundom endast en och stundom en över hela England och Danmark tillsammans. Krönikörens uttalande har citerats av N. C. Skouvig i ett nyligen publicerat arbete, Hardeknud I og Hardsyssel, och kommenteras där av Skouvigsålunda: »Tidsrummene flyder noget rundt for krönikören, men vi ved jo i hvert fald, at det med de mange konger ikke rigtig passer for tiden fra og med Harald Blåtand, medens det udm<erket kan have relation bl.a. til tiden forud for Gorm. Sådan opdeling i flere »kongedommer» er sikkert den oprindelige tilstand, jfr herved de mange landsting, vi vet der har foreligget: Skånelandene (i Lund), Sjaelland (Ringsted), Fyn, Langeland, Lolland, Falster mfl (Odense), Norrejylland (Viborg), Sonderjylland (Urnehoved) ja også mindre oer, f. eks. Samso, kaldes jaevnligt for lande.» ® Att Jylland i tiden före den, då Harald Gormsen samlade Danmark till ett rike under sitt välde, kan ha varit uppdelat i två territoriellt någorlunda likvärdiga riken i anslutning till den ovannämnda gränssträckningen Skive—Vejle framstår som en sannolik hypotes. I sitt ovannämnda arbete hävdar Skouvig, att Gormden gamle på fädernet härstammat från en släkt som haft anknytning till Hardesysel och att han skulle ha varit son till den Hardeknudth, som i något dunkla ordalag omtalas av Adam av Bremen. Argumentationen stöds av att Knut den helige i donationsbrevet 1085 benämns Cnuto quartus och att denna Knutnumrering förutsätter tre konungar med detta namn i tiden före Knut den helige. I denna namnräcka har Hardeknut och hans far, Knut den store, representerat två och skäl tala med hänsyn härtill för att det varit den senares farfars farfar, Hardeknut I, som varit den förste i raden.® Numreringen 1085 måste med detta antagande återspegla en omkring tvåhundraårig tradition, eftersom Hardeknut I tillhörde generationen före Gorm den gamle. Tidsavståndet mellan 1085 och Hardeknut I är således ungefärligen detsamma som mellan Snorre och den tid han skildrar i sagorna.®* Anknytningen till Hardesysel härleder Skouvig visserligen i första hand ur namnet Hardeknut men sekundärt anförs även det stora antalet egendomar, som Valdemar II ägde i Hardesysel enligt kungalevslistan i KVJ. Skouvig tänker sig att Hardeknut I:s residens i Hardesysel varit förlagt till Holstebro eller möjligen till Skive och att kungaresidenset från Hardesysel förflyttats till Jelling av Gorm; senare skulle det dock av Harald Gormsen ha förlagts till Själland.^®
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=