VIIL Ribe stift Till detta stift hörde samtliga de territorier, som motsvarade de återstående sysslorna i Norrejylland, Harde, Varde, Jellinge och Alme sysslor, samt ur Barwithsysel och Ellumsysel i Sonderjylland vissa territorier medan andra i dessa sysslor åter tillagts Hedeby stiftd En ingående undersökning av gränsförhållandena mellan de två sydligaste stiften i Jylland, Ribe och Hedeby, framlades 1849 av H. N. A. Jensen, sockenpräst i Ängeln.- Jensen framhåller här inledningsvis, att den kyrkliga indelningen av Tyskland i äldsta tid i regel anslöts till den existerande politiska indelningen så att de tyska stiften erhöll gränser, som följde landets indelning i Gaue och Untergaue, de s k Centenen. Det förekommer emellertid många exempel på att en Gau kunde genomkorsas av stiftsgränserna även omi regel stiftsterritoriet bildades av ett visst antal hela Gaue, vars gränser då komatt bilda stiftsgränser. Så har även väsentligen varit fallet med den kyrkliga indelningen av Jylland.^ I detta landskap har den politiska indelningen i sysslor motsvarat den i Tyskland förekommande indelningen av landet i Gaue liksom häraderna svarat mot de tyska Untergaue, även benämnda Centenen. Så kom de 11 sysslorna i Norrejylland att efter sina gränser fördelas på stiften i Hjorring. Viborg, Aarhus och Ribe, i det att två sysslor ingick i Hjorring, tre i Viborg, två i Aarhus och fyra i Ribe stift. Denna fördelning av sysslorna på stiften har enligt Jensen skett 1065, det år då Aarhus stift, som existerat redan tidigare men förfallit, återupprättades samt Viborgs och Eljorrings stift först bildades.^ Av de tre sysslorna i Sonderjylland, Barwithsysel, Ellumsysel och Istedsysel, kom emellertid de två förstnämnda att uppdelas mellan Ribe och Hedeby stift på ett avvikande sätt så att ej endast sysslegränserna utan även häradsgränserna i vissa fall kom att genomkorsas av stiftsgränserna. Fastläggandet av stiftsgränserna mellan Ribe och Hedeby stift har enligt Jensen sannolikt skett redan under Knut den stores regeringstid, i vart fall existerar en källa som tyder på att så skulle ha varit förhållandet. I Chronicon ecclesiae Ripensis heter det nämligen om Odinkar, biskop i Ribe och avliden sannolikt 1043: Hic Othincarus Episcopatus Jutiae certis
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=