23 Mark silver 1/8 bol 1/2 bol 1/4 bol Bol Årligt utsäde på 2/3 av arealen Skörd, sjätte kornet Boskapsdelen Bruttoavkastning Laga jordvärde: 1. Vid inköp av jordränta . . . . 2. Vid inköp av äganderätten till marken 1/3 2 2/3 2/3 1 1/3 2 16 4 8 2 1 4 8 24 12 6 3 6 3 24 12 16 8 64 32 Bolet har således i första hand varit ett jordräntemarkland, dvs en äga, som vid inköp av den fulla äganderätten till jorden betingat ett pris av 64 mark silver. Räntan på det sålunda investerade kapitalet har beräknats efter normen 1/24 av 64 mark —dvs till 4 1/6 Vo —och har följaktligen utgjort 2 2/3 mark; den har alltså varit identisk med värdet av utsädet, vilket i sin tur varit identiskt med landgillet. Vid inköp endast av jordräntan har bolet betingat ett pris av 24 mark, på vilket belopp ränta utgick efter den angivna normen, 1/24 eller med 1 mark. Relationen investerat kapital—ränta har för bolet resp. ottingen varit den följande: Mark silver Bol Otting Ränta Ränta Pris för äganderätt Pris för jordränta Prisskillnad 1/3 2 2/3 8 64 3/24 5/24 24 1 3 1 2/3 5 40 1/3 2 2/3 8 64 Vid angivna förhållanden skulle årsbudgeten för en landbo, som arrenderade 1 bol, efter tiondereformens genomförande vid 1100-talets början ha gestaltat sig sålunda: Utgifter: Landgille Nytt utsäde Tionde ( =nionde) Mark silver 2 2/3 2 2/3 2 2/3 8 Efter dessa avbränningar skulle av landbons årsintäkt av bolet, 24 mark, ha återstått 16 mark eller 384 örtugar, motsvarande ca 1 örtug pr dag vid räkning av året till 360 dagar. Sistnämnda belopp skulle således ha utgjort dagsersättningen för landbons arbetsinsatser på den arrenderade jordägan. Taxeringen av den danska jorden i bol framträder i diplommaterialet första gången i Knut den heliges bekanta donationsbrev 1085 till St, Lau-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=