17 guld. Efter 1240 föll emellertid myntkursen och härigenom uppkom den relation, som framträder i anteckningarna.^® Ett ytterligare försök till tolkning av uppgiften att 1 mark guld gör 3 mark silver i hela Danmark har framställts av en svensk forskare, H. Andersson, vars åsikter kan sammanfattas sålunda.^® Någon gång under 1100-talets förra hälft har i Danmark införts de åkerarealmått, som grundade sig på den s k mynträkningen i silver, marklandet, öreslandet och örtuglandet. I denna räkning åsattes bolet, som hade en areal av 24 tunnland, värderingen 1 markland, motsvarande 8 öresland och 24 örtugland. Silvervärdet stod i viss relation till guldvärdet och den äldsta kursen torde ha varit 1 mark guld=8 mark silver. När bolet nu innehöll 24 örtugland, var dess värde 24 mark silver eller 3 mark guld, en värdering som kom att bestå ganska länge på sina håll. Vid mitten av 1100-talet och i vart fall senast år 1168 införde man den s k guldvärderingen, som innebar att man angav bolets värde i guld i stället för att ange dess areal. Guldvärderingen vilade på den ursprungliga mynträkningen på det sättet att 8 örtugland värdesattes till 8 mark silver=1 mark guld och hela bolet, 24 örtugland, följaktligen till 3 mark guld. Guldvärderingen förekom över hela Danmark med undantag av Skåne, där den av allt att döma ej vann insteg. Omkring år 1200 ägde en förändring rum i den kamerala beräkningen på vissa håll i landet, man införde ett nytt beskattningssystem på Själland och öarna, den s k skyldvärderingen, medan guldvärderingen alltjämt bibehölls för sitt ursprungliga ändamål att ange jordens värde. Bakgrunden till denna omändring var att tresädet införts och att detta lett till en betydande ökning av den odlade jorden. I denna belägenhet ansåg man det nödvändigt att få ett taxeringssystem, som bättre än guldvärderingen tog fasta på det som verkligen skulle beskattas. Det som skiljer guldvärderingen från skyldvärderingen är att den förra avser hela bolets areal medan den senare endast tar sikte på den besådda delen av arealen, dvs vid tresäde 2/3 av denna, och det var endast den som skulle beskattas. Vid beskattningen tog man emellertid hänsyn även till att bolets areal med tiden ökats till det dubbla, från 24 till 48 tunnland, varav 2/3 eller 32 tunnland såsom den besådda delen skulle beskattas. Bolets besådda del blev nu 2 2/3 gånger större än den areal, som förut besåtts, varigenom 8 äldre besådda örtugland kom att svara mot 3 av den nya typen, ett förhållande somuttrycktes i satsen att 1 mark guld är 3 mark silver. Andersson framhåller vidare att det danska bolet var identiskt med havnen eller rättare sagt med den beskattningsbara delen därav. I Jyllandslagen har den äldre benämningen bibehållits: det heter nämligen där att en hel havne är 3 mark gulds jord. Detta får likväl inte fattas så att hav2 Ekbom
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=