207 s.k. jordebokssocknarna. Då såväl t.(olfien) som åttingen alltså sammanföll med socknen följer härav, att t.(olften) och åttingen voro identiska. På grund av denna identitet mellan t.(olft) och åtting är det också möjligt att draga den viktiga slutsatsen, att det uppl.hund(ar)et bestått av 8 t.(olfter) ( =8X12 enheter), och därav sannolikt fått sitt namn.» Hafströms påstående att tolften i Svealagarna omtalas såsom uppbördsdistrikt för skatter är gripet ur luften, tolften nämns över huvud taget ej i UL annat än i förening med begreppet »tolftkyrka» i ULK 1:2 och Kg 10:5. Av citatet ovan framgår vidare att Hafström nu uppfattar »hund» och »hundare» som identiska distriktsbegrepp; han har därmed frånfallit sin tidigare deklarerade uppfattning om hundaret såsom omfattande 10 tolfter, varav 8 ingått i hundaret och 2 i Roden och räknar nu istället hela hundet som 8 tolfter, var och en om 12 »enheter», tillhopa således 96 enheter. Hafström är därmed återigen tillbaka till sitt (och Hjärnes) antagande om ledungens organisation under folkvandringstid: 4 skepp om 24 åror jämte 4 styremän ger det decimala hundratal, som enligt dessa förf. givit anledning till hundarets ursprungliga benämning. Ej heller i art. Tolft diskuterar Hafström de av Schiick framförda meningarna om hundets tredelning och litteraturförteckningen till art. upptar ingen hänvisning till Schiicks uppsats 1950. Ånyo ställd inför Schiicks åsikter, nu i en mer utarbetad form i min avhandling, reagerade Hafström på samma sätt som tidigare: Schiicks hypoteser om hundindelningen i folklanden och den metodik jag härtill utarbetat berördes under disputationen ej med ett ord. Hafströms motvilja mot en diskussion av detta centrala tema visar hur besvärad han är av hela frågan, något som också framgår av det förhållandet att han ej heller efter 1974 publicerat något material vare sig till stöd för de egna hypoteserna eller avsett som kritik av framkomna avvikande meningar. Goda skäl för en förnyad debatt av Hafströms hypoteser föreligger också sedan B. Lundberg i ett 1972 publicerat arbete, baserat på materialet i 1500-talets räkenskaper, kategoriskt avvisat uppfattningen att UL:s hundaresåtting skulle ha sammanfallit med socknen. Härtill kommer att det av stadgandena i UL och av Viennetiondelängdens taxeringssiffror klart framgår att folklandssocknarnas jordunderlag varit mycket differentierat halftannat sekel efter sockenindelningens första genomförande. Dylika talförhållanden hade knappast kunnat framträda i längden, om Hafströms aritmetiska åttadelningshypotes vore riktig: med denna borde f.ö. antalet sockenkyrkor i de 8 hund/hundarena i Attundaland ha utgjort 64 i stället för de 56 som anges i källan från ca 1314. Till tolkningen av Jarlabanke-ristningen i Vallentuna, s. 24. Viennetionden och hundaresindelning, s. 58 ff. Cfr ovan, s. 153. Ledung och marklandsindelning, s. 112 ff. A.a., s. 60 f. Oräknat Lagga socken, otaxerad i längden. De talvärden, som här supponerats för Attundaland, är följande: 36 Mantal Antal hamnor Antal hamnetolfter Taxering öre 2.880 960 80 960 Oräknat Lagga socken redovisar taxeringslängden ett belopp av 958 öre för hela folklandet, en siffra som kommer den ovan angivna idealsiffran mycket nära. Vilken sträckning folklandsgränsen mellan Attundaland och Tiundaland före sockenindelningens genomförande kan ha haft inom Lång hund och Arlands hund låter sig ej med säkerhet avgöra utan tillgång till exakta uppgifter om 1000-talets topografiska
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=