193 Antal hamnetolfter Taxering öre Sydligt hundare 1. Simtuna, del 2. Frösthult .. 1 4/6 1 3/6 3 1/3 (21) 18 39 119 10 2. Torsåker5 hund Nordligt hundare 1. Huddunge 2. Vittinge 3. österunda, del Mitthundare 1. österunda, del 2. Torstuna 3. Härnevi 4. Enköping, del Sydligt hundare 1. Enköping, S:ta Maria, del S:t Egidius . . S:t Olof .... 12 1 1 2/6 16 3 1/3 (12) 40 1 (4) 1/3 2 24 2/3 8 1/3 3 1/3 (4) 40 (20) 1 4/6 1 2/6 2/3 3 2/3 2. 16 » 3. 8 44 10 1/3 Den slutsats rörande indelningen av Fjädrundaland, som kan dragas av dessa överväganden, skulle således bli, att detta folkland, sådant det framstår i Viennetiondelängdens talvärden, representerat fem taxeringsenheter, varav fyra taxerats som hund och en, Trögd, som ett dubbelhund. Av dessa sex hundenheter ha med största sannolikhet 2, Simbo och Torsåker, under krigsledungstiden räknats till Västmanland. Skäl tala för att den nya landskapsgränsen kan ha tillkommit tämligen sent, kanske i samband med ärkestiftets upprättande 1164 och då i avsikt att förstärka inkomstunderlaget för det nyinrättade ärkebiskopsbordet. Att folklandet Västmanland utöver de två hund, som sålunda överförts till Uppland, haft en underindelning i 8 hund, varav Åkerbo taxerats som ett dubbelhund, har jag i annat sammanhang sökt göra sannolikt.^ 124 2. Sockenbildningen i Tiundaland och Fjädrundaland Fördelningen av ledungsorganisationens hamnor och hamnetolfter på socknarna i dessa folkland får antas ha skett efter samma normer som i Attundaland. Hur denna övergång från ledungs- till sockenindelning, såvitt gäller dennas andra fas, kan ha ägt rum i praktiken illustreras i exemplet nedan: Antal kyrkor Antal hamnetolfter Mantal Tolftkyrkor Hundareskyrkor Nordligt hundare 1 2 72 1 1 36 1/3 12 120 13 Ekbom
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=