181 Med tillämpning av Hafströms sockenindelningshypotes, enligt vilken var och en av de 80 tolfterna i Attundaland kommit att bilda en socken med sin sockenkyrka, skulle således totalantalet sockenkyrkor i folklandet ha utgjort 80, varav 8 hundareskyrkor och 72 tolftkyrkor, vartill möjligen skulle ha kommit ett icke närmare specificerat antal stormanskyrkor. I den äldsta existerande källan för bedömning av hur sockenindelningen i Attundaland gestaltat sig, den s.k, Viennetiondelängden från ca 1314, uppges totalantalet kyrkor i folklandet till 56 och det kunde kanske synas som om redan detta förhållande borde ha givit Hafströmanledning ifrågasätta riktigheten av det kyrkobyggnadssystem han skisserat. Anledningen till att Hafströms hypoteser — trots vissa i och för sig riktiga utgångspunkter —ej kan accepteras är hans antaganden rörande fördelningen av antalet tolfter på kyrkorna. Redan Schiick konstaterade i sin egenskap av fakultetsopponent på Hafströms gradualavhandling att Hafströms hypotes, att varje sockenkyrka i folklanden haft underlag i endast en tolft, ej kunde upprätthållas. Schuck finner det av Hafström presenterade materialet i stället klart tyda på att UL:s hundareskyrka måste ha representerat 2 tolfter i systemet, medan tolftkyrkan stått för endast en tolft. Härmed överensstämmer, framhåller Schuck, UL:s stadgande i Kg 10:5 att det skall vara ett markland jord till varje hundareskyrka och ett h a 1 f t till varje tolftkyrka.^’ Uppenbarligen har Schuck ifråga om hamnetolfternas fördelning på kyrkorna sett rätt. Hafström räknar således med ett alltför lågt antal tolfter pr kyrka, vilket gör att hans beräkningar ej stämmer med uppgifterna i den ovannämnda källan. Ledungsindelningens övergång i en sockenindelning bör därför i stället diskuteras från andra utgångspunkter än de av Hafströmanvisade. Som fullt riktigt framstår otvivelaktigt Hafströms antagande att man vid sockenindelningens första genomförande utgått från den existerande indelningen för ledungen, liksom hans åsikt att tidigast endast en kyrka uppförts för själavården inom varje hundare; denna kyrka har därav erhållit benämningen »hundareskyrka», en term som kvarlevat ännu i tiden för UL:s tillkomst 1296. Socken och hundare har således i detta första utbyggnadsskede utgjort identiska territorier. Sedermera har inom hundaresterritoriet uppförts en andra kyrka, som benämnts »tolftkyrka» därför att den övertagit den del av hundareskyrkans själavårdande uppgift, som svarat mot en hamnetolft ( =36) familjer. Även begreppet »tolftkyrka» möter ännu i UL:s terminologi. Hundareskyrkan har efter den angivna utbyggnaden kommit att täcka behovet för endast 2 av de 3 1/3 hamnetolfter som ursprungligen räknats till hundaret. De efter dessa ny-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=