9 ver dock ej med nödvändighet ha varit av militär karaktär. Det är viktigt att understryka, att om etymologien är riktig torde begreppet tidigt ha skiftat betydelseinnehåll, från ett personligt bestämt »skarfölje», som strävade mot samma mål, till ett territoriellt begrepp: ett område med en gemensam mötesplats, på vilken dess invånare mötte upp. Som analogi till ett dylikt ändrat begreppsinnehåll vill Christensen nämna ordet sogn, vilket ursprungligen torde ha varit benämningen på den grupp människor, som sökte sig (sognede) till samma plats, i Danmark uteslutande till samma kyrka men som här blott är känt som benämning på det område, som hade tillagts en kyrka. Som historiskt känd institution har häradet ett rent territoriellt innehåll: det är områden av relativt ensartad storlek, som ingår i en politisk, rättslig och administrativ riksindelning; till detta kunde läggas möjligheten av en militär funktion. Hur mycket äldre häradet är än dess äldsta förekomst i källorna kan ej med säkerhet avgöras. Häradets existens under vikingatiden låter sig emellertid icke påvisa. Det föreligger ytterst få konkreta data före Valdemarstiden men det kan fastslås, att ordet härad första gången möter i Knut den heliges gåvobrev 1085. Av de där uppräknade, till Lundakyrkan skänkta jordarna hänförs de på Själland belägna konsekvent till sina härader. Men det är lika viktigt att fastslå, att en motsvarande inplacering i härader icke förekommer för de skånska byarna, av vilka dock de mer avlägset belägna hänföras till andra områdeskategorier, a Geri och a Guthisbo, motsvarande de senare Gärds och Göinge härader. Då dessa äldre indelningar fortsätter långt ner i 1200-talet och en någorlunda konsekvent genomförd häradsindelning möter först i KVJ, torde det stå klart, att häradet för de skånska landsdelarnas vidkommande svårligen kan vara en vikingatidsföreteelse. Hur det förhåller sig med JyL:s tillämpningsområde är mer osäkert; häradet låter sig här icke påvisa förrän i den fullt genomförda häradsindelningen i KVJ. I äldre källor kan ej heller påträffas några spår av äldre indelningsformer. Som administrativt system slår KVJ emellertid fast, att hela riket var indelat i härader och Jylland dessutom i sysslor, omkring 200 härader i hela riket och 14 sysslor på Jylland. Denna indelning är systematiskt genomförd i KVJ:s sk huvudstycke, som daterats till 1231. I de någorlunda samtida landskapslagarna dokumenteras dessutom, att härader och sysslor var fasta rättskretsar under landstingen men en genomgång av lagtexterna ge vid handen, att det här rör sig om tillägg till och interpolationer av texterna; normalt talas i lagarna endast om ting och tingmän i största allmänhet. I det övervägande flertalet fall, där häradsting och häradsmän konkret omtalas, rör det sig om förhållanden, beträffande vilka det uttryckligen sägs, att landstinget har den större kompetensen och i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=