RB 28

175 I en rec. av min avhandling framhåller T, Andersson,^” att det i avhandlingen görs vissa påfallande förmodanden beträffande relationen mellan hund och hundare. Andersson skriver: »Ett hund antas ha svarat för tre ledungsskepp med tre skeppslag om 120 man var. Ett sådant skeppslag antas ha kallats hundare, en beteckning som emellertid också skall ha kunnat användas om hundet. (S. 179 f.) Ett hundare ( =hund) skulle alltså ha motsvarats av tre hundaren ( =skeppslag)! Utifrån föreställningen att hundare betecknat »antal av 120» tänker sig förf. också en specialförklaring av belägget hundari på Vallentunastenen (s. 78) som dock är missvisande.» Det skall oförbehållsamt medges att antagandet att med Vallentunastenens hundari skulle ha avsetts endast Täby socken är missvisande och av framställningen här ovan framgår också, att stenens hundare anses ha omfattat, förutom Täby socken även Ångarns socken i dess helhet och en mindre del av östra Ryds socken. Såsom framgår av framställningen framstå mina antaganden dock som betydligt mindre missvisande än Anderssons egen hypotes av år 1973, att stenens hundare skulle stå för det medeltida Valenda hundare, omfattande ej mindre än åtta hela kyrksocknar. Anderssons rec. ger vid handen att han ej velat acceptera vare sig min tolkning av innebörden i stadgandena i UL Kg 10 eller Schiicks av mig understödda mening, att Viennetiondelängdens provinser ej spegla ursprungliga ledungsenheter utan långt senare, under skattledungstiden tillskapade uppbördsenheter. Att Anderssons uppfattning om innebörden i längdens provinsindelning alltjämt är den av historieforskningen av gammalt omfattade framgår av vad han i rec. har att säga om indelningen i Fjädrundaland: »Betänkligt är att Fjädrundaland ju är ett av de folkland, som utgör basen för undersökningen, enligt Ekboms beräkningar måste antas ha omfattat endast tre hundaren.» I avhandlingen hävdas, att de 4 hunden i Fjädrundaland ursprungligen utgjorts av Trögd, 2 hund, samt av Åsunda och Lagunda, vardera 1 hund. Taxeringen i längden av Trögd till 234 öre tilllika med underindelningen i 13 socknar gav anledning till antagandet att Trögd taxerats såsom ett dubbelhund.För Anderssons sätt att se är emellertid Viennetiondelängdens provins Trögd fortfarande ett »hundare», sidoordnat med det medeltida Valenda om 8 socknar och med Rasbohundare, 3 socknar. Detta betraktelsesätt är — såsom Schiick betonat — helt oförenligt med de aritmetiska hundaresbegrepp som presenteras i UL Kg 10. Det är för övrigt ett intressant förhållande att Trögd som den enda av samtliga ursprungliga enheter i folklanden åsatts taxeringen 2 hund, dvs ansetts stå för 200 plogland. Taxeringen visar att Trögd redan vid tiden för hundindelningens genomförande i början av 1000-talet måste som

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=