8 Danmark}^ Inledningsvis fastslår Christensen, att den historiska epok, som går under benämningen vikingatiden, får anses avslutad 1040 eller möjligen 1066. Bland vikingatidens samfundsinstitutioner i Danmark pekar Christensen i främsta rummet på tinget. Under medeltiden förekom dels samfällda ting för stora geografiska enheter: de tre »landen» med sina landsting, ett i varje land, och dels tingsförsamlingarna för mindre enheter: omkring 200 härader med häradsting över hela riket, vartill i Jylland kom 14 sysslor med syssel- och bygdeting, vart och ett inneslutande ett antal härader. Frågan huru långt dessa organisationer går tillbaka i tiden är vansklig att besvara och är följaktligen mycket omstridd. Redan i våra äldsta skriftliga källor, Yita Ansgarii och Vita Rimberti, omtalas att de nordiska konungarna höll möte eller ting {placitum) med folket för avgörande av viktiga angelägenheter och i sin framställning av Knut den heliges historia ger .dElnoth den äldsta framställningen av ett fullt utvecklat landsting. Det heter där om Viborg: »Där samlades allmänt stora skaror från hela Jylland dels för att förhandla om gemensamma angelägenheter och dels för att dryfta om lagarna var rättfärdiga och ännu gällande och även för att ge dem fasthet. Vad som där fastslås som ett enigt uttryck för den församlade mängdens samtycke kan ej ostraffat sättas ur kraft i någon del av Jylland.» Den vetenskapliga diskussionen har i synnerhet koncentrerats på de mindre tingsenheterna, sysslan och häradet. Det har allmänt antagits, att sysslan såsom tingskrets tillskapats under 900-talet medan vissa forskare hävdar att den skulle återgå till 800-talet. Sysslan har ibland uppfattats som en under vikingatiden tillkommen dansk efterbildning av det anglosaxiska shire\ båda orden betyder gärning, värv, ämbete. Häradet åter anser man oftast —men utan egentlig grund —vara äldre än sysslan. Det uppfattas ofta som en ursprunglig militär indelning, som sätts i samband med ett införande eller en omorganisation av ledingsväsendet. Vanligen dateras häradet till vikingatiden men vissa forskare anser dock att det återgår till en äldre tid. Christensen menar att allt detta är antaganden och lösa hypoteser, grundade på onöjaktiga hållpunkter och djärva konstruktioner. Nästan alla uttalanden om häradets tillkomst är bestämda av etymologiska överväganden beträffande innebörden av ordet herred men ej heller om detta spörsmål har enighet kunnat uppnås, än mindre någon säkerhet. Enligt Christensen framstår det dock som mest sannolikt, att ordet går tillbaka på ett sammansatt nordiskt ord, som svarar mot det gammalhögtyska begreppet hariraida!heriraita, vars förled skulle beteckna här eller skara och efterled snarast betyder ritt eller följe. Men vilka realiteter ett dylikt »skarfölje» skulle täcka kan ej närmare fastslås, de behö-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=