RB 28

165 överstigit trehundra år. Fråga blir nu om detta äldsta kända Valenda hundare från 1314 verkligen haft sin fullständiga motsvarighet i Vallentunastenens hundare. 2. Hundareshegreppef Det kan med visst fog hävdas att en mera seriös vetenskaplig diskussion av det fornsvenska hundaresbegreppet drogs igång 1911 med publikationen av S. Tunhergs gradualavhandling, »Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska indelning». Tunberg anslöt sig här till den av den tyske forskaren CL V. Schwerin o.a.omfattade s.k. mängdteorien: »hundare», som i senare tid ersatt den äldre beteckningen »hund», var enligt Tunberg »ett ord med allmän kollektiv betydelse, hvilket liksom »härad» blef begagnadt äfven för att beteckna en »massa», en »mängd af personer». Från en dylik grundbetydelse öfvergick hund efter en med härad analog utveckling till terminus technicus för en bestämd offentlig indelning. Denna indelning tillhörde naturligtvis ursprungligen endast det egentliga Sveariket, men visade sedermera en, omock svag, tendens att utvidga sitt område.» Med E. Hjärnes och G. Hafströms forskningsresultat, publicerade 1947 och 1952 resp. 1949,**’ förlänas det fornsvenska hundaresbegreppet en annan dimension än det har hos Tunberg; dennes abstrakta mängdhundare utmönstras till förmån för ett konkret talbegrepp, som förknippas med mantalet i den fornsvenska ledungsflottan: hundaret blir enligt dessa förf. identiskt med det territoriella distrikt, som hade att ställa jämnt 100 man i ledungen, 4 skepp om 24 åror jämte styrmän ger det mantal, som svarar mot ett decimalt hundratal.-” Denna ledungsorganisation kan enligt Flafströms antagande ha återgått till folkvandringstid; vid tiden för UL:s tillkomst 1296 har dock ledungsorganisationen, såsom framgår av förf.s tolkning av lagens bestämmelser, varit en annan.-* UL:s hundaresbegrepp definieras framför allt i Kg 10 i stadgandena om konungens ledung och hans skeppsvister. Det heter där i Kg 10: 1, att laga ledung är 4 skepp från varje hundare. Om konungen ej vill sända ut sin här utan föredrar att stanna hemma, då skall enligt samma lagrum hundarets laga ledung i stället utgöras av vissa skeppsvister i naturapersedlar och i penningar. Dessa skeppsvister skall, heter det vidare i lagen, utgå från alla tre folklanden, lika mycket av ett markland jord som av en stridbar man i fråga om tre skepp; det fjärde skall utgöras efter mantal av bönder och bondsöner, legodrängar och löskekarlar. I UL Kg 10:6 och 10:7 uppställs bestämmelser rörande böter vid underlåtenhet att fullgöra skeppsvister och andra utgärder. Lagens bötesskala stipulerar en bot av 3 öre för »var enskild», 3 mark för varje hamna samt

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=