RB 28

7 Det är möjligt att de äldsta häraderna återfinns på öarna och att de där utvecklat sig ur de gamla bygderna. De yngre häraderna — i Skåne och Jylland —ha i så fall tillskapats på administrativ väg med de äldre häraderna som förebilder. Det kan ej heller uteslutas, att alla häradsgränser fastlagts av statsmakten och att skillnaden mellan häraderna på öarna å ena sidan och de i Skåne och Jylland å den andra beror på att fler bygder i de förstnämnda än i de sistnämnda delarna av landet haft en storlek och belägenhet, sombättre passade för en häradsindelning. I historisk tid har häradet ej varit ett militärdistrikt men det har otvivelaktigt varit det före sjökrigsledungens införande, då det alltid var ett helt antal skipen (1, 2, 3 eller 4) i vart härad. Ytterligare må framhållas Aakjaers uppfattning angående den danska ledungen och dess uppkomst. Han menar att häradet utgjort basen för den äldsta danska militärorganisationen men hur denna var inrättad kan vi ej veta, då den tidigt avlösts av ledungen, som existerat redan i slutet av 1000-talet och sannolikt tillskapats under vikingatiden.® Aakjxr framhåller Arups uppfattning om ledungen som en institution, som vuxit fram utan ingrepp från statsmakten, en uppfattning som dock avvisats av P. J. Jorgensen såsom oacceptabel. Enligt Jorgensens mening har ingrepp från konungamaktens sida utgjort en helt nödvändig förutsättning för att ledungsorganisationen skulle erhålla den egenartade, över hela riket tvångsmässiga karaktär, varmed den framträder i källorna.* Aakjasr framhåller att Danmark i och för ledungen var indelat i skipen och att i regel ett härad innefattat mer än ett skipe, oftast två, tre eller fyra. Enligt Eriks Sjasl L III: 18 skulle för ett ledungsskepp 40 havner räknas som ett normaltal. Bolin har emellertid påvisat, att det ursprungliga havneantalet pr skipe i Halland utgjort 25, varför det ej kan uteslutas att dessa urskipen om25 havner i själva verket motsvarat en häradsfjärding och att ett härad således ursprungligen bestått av 100 havner.^* Hur Aakjasr vill förbinda denna teori med sitt tidigare antagande att det olddanska häradet baserats på jordatalet 120 bol framgår av hans kommentar till KVJ: han frånfaller sin tidigare hypotes om häradet såsom 120 bol och reducerar det supponerade boltalet pr härad till 100, vilket skulle ge 100 havner pr härad i stället för tidigare antagna 120.^* Aakjsers hypotes att den danska ledungsflottan baserats på ett underlag av 100 havner pr härad skulle för Danmarks ca 200 härader ge ett totalt havnetal av 20.000, varemot enligt Aakjaers uppfattning skulle ha svarat lika många bol. Med Rasmussens åsikt att varje skipe kan ha innefattat 25 havner, blir totalantalet havner i landets 850 skipen 21.250. Slutligen må anföras några synpunkter på de hithörande problemen, som anlagts av A. E. Christensen i ett 1969 publicerat arbete, Vikingetidens

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=